Inför Dhamma, buddhismens lära finns ingen skillnad mellan kvinna och man. De har samma förutsättningar att lyssna, lära och ta till sig buddhismens budskap. Buddhas ord om kvinnors utveckling i Vaddha sutta. Buddha betonade att om en kvinna följer den Ädla Åttafaldiga vägen kan hon bli upplyst, bli en arahant, lika väl som mannen. Buddha kunde bekräfta detta eftersom många av hans kvinnliga efterföljare nådde upplysning. 
Ananda sade:
Menar du kanske att även om kvinnor låter ordinera sig, så kan de ändå inte klara av att nå högre stadier och att en kvinna inte ska kunna bli en arahant?
Nej, Ananda. Om en kvinna låter ordinera sig, ska hon kunna nå högre stadier och en kvinna kan mycket väl bli en arahant, svarade Mästaren (Vinaya, Chullavagga, 2,253f)
Nunnan Soma ger i en sutta, Soma sutta, svar till Mara, den Onde, som betvivlar att en kvinna kan nå upplysning. Detta var en mycket radikal inställning i den tidens Indien där kvinnorna var helt underordnade. Upplysta nunnor skrev ner sina erfarenheter i verser som kallas Therigatha

Buddha grundade nunneordnar. Nunnorna praktiserade på samma sätt som munkarna och de flesta reglerna var gemensamma. Som nunna hade en kvinna en bättre ställning än ute i samhället. Hon var inte någons slav eller tjänare. Nunnorna var många. På 200-talet e Kr. sägs  96.000 nunnor ha samlats till ett möte i Jambudipa 
Under 1000-talet invaderades Sri Lanka från Sydindien. Munkarna och nunnorna dödades. När buddhismen återinfördes efter 1070  med hjälp av burmesiska munkar, återställdes inte nunneorden.   Tio munkar och tio nunnor krävdes enligt reglerna för att ordinera en nunna och det fanns inte så många nunnor. 
I slutet av 1800-talet började kvinnor i Sri Lanka att leva som nunnor igen, även om de inte var fullt ordinerade.  År 1984 fanns det omkring 2500 sådana nunnor i Sri Lanka. Nunnorna undervisar i Buddhas lära, mediterar och deltar i buddhistceremonier. Men de anses inte som bikkhunis (fullt ordinerad nunna).

Överallt dit buddhismen spridits har den med tiden anpassats till respektive lands kultur. I västvärlden har inte buddhismen utövats särskilt lång period, men man kan konstatera att den asiatiska buddhisttraditionen kommer i konflikt med västs syn på att kvinnan är mannens jämlike. Även i väst lever ett antal kvinnor i kloster, tempel eller meditationscentra. Men oftast låter de underordna sig munkarna och håller de traditionella könsrollerna vid makt.
Men "... Ett antal kvinnor har övergett de traditionella klostermönstren. Efter att de har fått omfattande träning i buddhistisk meditation har dessa kvinnor blivit oberoende meditationslärare och dhammalärare. De fortsätter att följa de grundläggande buddistiska levnadsreglerna, men avvisar alla traditionella begränsningar av kvinnan... De väljer sin bostad och sin klädsel. En del är gifta. De undervisar både män och kvinnor... Ur traditionell theravadaaspekt är dessa kvinnor avfällingar... Jag tror att dessa revolutionära kvinnor kommer att visa vägen till framtidens amerikanska sätt att praktisera buddhism..." 

Kvinnor och män är underställda samma naturens lagar. De har samma sätt att reagera inför livet. Läs till exempel Saññoga Sutta om hur fångade män och kvinnor är i sin sexuella identitet. Det är viktigt att vi buddhistiska kvinnor kommer ihåg och lär oss av de kvinnor som vill dela sin erfarenhet med oss, som till exempel i Therigatha. Vi får inte heller glömma att traditionella könsrollsmönster inte är buddhism. Buddhism är att sträva efter att följa den Ädla Åttafaldiga vägen, antingen vi är nunnor, lekmän, lekkvinnor eller munkar. 

Text: Kerstin Jönhagen

Citat från "Women in Theravada Buddhism av Karen Andrews, Institute of Buddhist Studies, Berkely. CA.