1. - Vilken är roten, Nagasena, till det förflutna, närvarande och kommande?

- Okunnighet. På grund av okunnighet betingas gestaltningar; på grund av gestaltningar återanknyts medvetandet: på grund av medvetande, sinne och materia; på grund av sinne och materia de sex sinnesgrunderna: på grund av de sex sinnesgrunderna kontakt; på grund av kontakt känsla; på grund av känsla begär; på grund av begär fastklamrande; på grund av fastklamrande tillblivelse; på grund av tillblivelse födelse: på grund av födelse betingas ålderdom, död, bedrövelse, klagan, pina, sorg och förtvivlan .
- Du sade att tingens yttersta början inte är synlig. Ge mig ett exempel.
- Den Välsignade sade: ”På grund av sinnesgrunderna och sinnesobjekten uppstår kontakt; på grund av kontakt känsla; på grund av känsla begär; och på grund av begär handlande (kamma). Så, från handlande skapas sinnesgrunder än en gång.” Nå. kan det bli ett slut på denna räcka?
- Nej.
- Precis så, min kung, kan tingens yttersta början inte förstås.

3. Är alltings yttersta början okänd?

- Delvis är det så, delvis inte.
- Vilka är okända och vilka är det inte?
- Vilken betingelse som än föregår denna födelse, verkar det för oss som om den inte hade varit. Med tanke på det är den yttersta början inte känd. Men, det som inte har kommit till liv och så snart det har uppstått försvinner igen. Med tanke på det kan den yttersta början bli känd.

4. - Finns det några gestaltningar som skapas?

- Viss, min kung. Där det finns ett öga och också former, där finns det syn; där det finns syn, finns det kontakt; där det finns kontakt, där finns känsla; där det finns känsla, där finns det begär; där det finns begär, där finns det fastklamrande; där det finns fastklamrande, där finns det tillblivelse; där det finns tillblivelse, där finns det födelse, ålderdom, död, bedrövelse, klagan, pina, sorg och förtvivlan. Men där det inte finns öga, där finns det inte syn, kontakt finns inte, känsla finns inte, begär finns inte, fastklamrande finns inte, tillblivelse finns inte, och där det inte finns tillblivelse, där finns inte heller födelse, ålderdom, död, bedrövelse, klagan, pina, sorg och förtvivlan.

5. - Finns det några gestaltningar som inte skapas?

- Det finns inte, min kung, för det är just på grund av tillblivelseprocessen som de skapas.
- Ge mig ett exempel.
- Skapades detta hus som du sitter i genom en tillblivelseprocess?
- Där fanns inget här som inte fanns. Träet fanns i skogen och denna lera fanns i marken och det var genom mäns och kvinnors ansträngning som detta hus kom att finnas till.
- Precis så, min kung, finns det inga gestaltningar som inte skapats.

6. - Finns det, Nagasena, något sådant som ”Den som vet” (vedagu)?

- Vad är detta?
- Den levande grund i det inre som ser, hör, smakar, luktar, känner och blir varse saker. Precis som vi, som sitter här, kan se ut genom vilket fönster vi vill.
- Om, min kung, den levande grund i det inre som kan se, höra, smaka, lukta, och känna saker som du sade, kan det inte också se former genom örat och så vidare?
- Nej, vördade.
- Då, min kung, kan inte den levande grunden i det inre använda vilket sinne som helst som du föreslog. Det är, min kung, på grund av ögat och formerna som syn och dessa andra betingelser uppstår, nämligen kontakt, känsla, varseblivning, uppsåt, avsikt, livskraft och uppmärksamhet. Var och en uppstår samtidigt med dess orsak och häri kan ”Den som vet” inte hittas.

7. - Uppstår sinnesmedvetande överallt där ögonmedvetande uppstår?

- Ja, min kung, där det ena finns där finns det andra.
- Vilket uppstår först?
- Först ögonmedvetande sedan sinnesmedvetande.
- Ger ögonmedvetande en order till sinnesmedvetande eller tvärtom?
- Nej, det finns ingen kommunikation mellan dem.
- Men varför, Nagasena, uppstår sinnesmedvetande överallt där det finns ögonmedvetande?
- För att, min kung, det finns en tendens, en öppning, en vana och ett samband.
- Ge mig ett exempel.
- Om en kungs gränsstad hade en stark befästningsvall och bara ett enda portvalv och en människa ville lämna staden, vilken väg skulle hon gå?
- Genom portvalvet.
- Och om en annan människan lämnade staden, vilken väg skulle hon gå?
- Genom samma portvalv.
- Men ger den första människan order till den andra med att säga: ”Gå ut samma väg som jag gör” eller säger den andra till den första: ”Jag skall gå ut samma väg som du”?
- Nej, vördade, det finns ingen kommunikation mellan dem.
- På samma sätt uppstår sinnesmedvetande överallt där finns ögonmedvetande. men det finns ingen kommunikation mellan dem.

8. - Där det finns sinnesmedvetande, Nagasena, finns där alltid kontakt och känsla?

- Ja, där det finns sinnesmedvetande, där finns alltid kontakt och känsla. Och också varseblivning, uppsåt, början på och oavbruten tillämpning.
- Vad är det utmärkande tecknet för kontakt?
- Beröring.
- Ge mig ett exempel.
- Som när två baggar stångas. Ögat är som den ena baggen, synliga föremål är som den andre och stångandet mellan de två är kontakt.

9. - Vad är det utmärkande tecknet för känsla.

- Att uppleva, min kung och gläds.
- Ge mig ett exempel.
- Som en man som varit i kungens tjänst och har blivit beviljad en ämbetsmanna post, efteråt gläds åt förmånen av att vara i ämbetet.

10. - Vad är det utmärkande tecknet för varseblivning?

- Att, min kung, känna igen blått, gult eller rött.
- Ge mig ett exempel.
- Det är som när kungens skattmästare känner igen kungens egendom och ser dess färg och form.

11. - Vad är det utmärkande tecknet för uppsåt?

- Att tänka ut och förbereda
- Ge mig ett exempel.
- Som en människa som har förberett gift och har druckit det, skulle drabbas av smärta, så skulle någon som har tänkt ut någon ond handling och utfört den efteråt lida i helvetet.

12. - Vad är det utmärkande tecknet för medvetande?

- Att se, min kung.

- Ge mig ett exempel.
- Som en väktare på stadens torg skulle se att någon kommer, vilken riktning han kommer från. Så. när någon ser ett föremål, hör ett ljud, luktar en lukt, smakar en smak, känner en beröring eller ser ett begrepp så är det genom medvetandet som han ser det.

13. - Vad är det utmärkande tecknet för början på tillämpning?

- Att fästa.

- Ge mig ett exempel.
- Som när en byggmästare fäster en noggrant skuren tapp i ett tapphål. Att fästa så är utmärkande för början på tillämpning.

14. - Vad är det utmärkande tecknet för oavbruten tillämpning?

- Att undersöka om och om igen.
- Ge mig ett exempel.
- Som att slå på en gonggong är början på tillämpning, så är ekot oavbruten tillämpning.

15. - Är det möjligt att skilja dessa betingelser åt genom att säga: ”Detta är kontakt, detta känsla, detta varseblivning, detta uppsåt, detta medvetande, detta början på tillämpning och oavbruten tillämpning”?

- Nej, min kung, detta kan inte göras. Om man skulle förbereda en soppa som innehöll kvark, salt, ingefära, kummin och peppar, skulle man inte kunna ta fram smaken av kvark och visa det och säga: ”Detta är smaken av kvark”, eller taga fram smaken av salt och säga: ”Detta är smaken av salt”, ända skulle varje smak vara tydligt närvarande genom sitt utmärkande tecken.

16. Sedan sade munken:
- Kan sälta kännas igen av ögat?

- Ja, vördade, det kan det.
- Var försiktig, min kung, med vad du säger.
- Då kan den kännas igen av tungan.
- Ja, det är rätt.
- Men, Nagasena, är det bara av tungan som varje slags sälta kan kännas igen?
- Ja, varje slag.
- Men varför drar oxar hela vagnslass av salt?
- Det är omöjligt att saltet dras av sig själv. Till exempel är salt massa, men det är omöjligt att väga sälta, man kan bara väga massa.

- Bra talat, Nagasena, du är skicklig i att svara.