MÄNNISKAN  ÄR TVÅ DELAR - EN FYSISK OCH EN PSYKISK

av Bhante Paññaratana

 

I torsdags var jag på St Görans sjukhus och besökte en dödssjuk pojke. Pojken som var ett och ett halvt år gammal var född med en missbildning. Trots operation gick inte pojkens liv att rädda och han dog under torsdagen. I ett och ett halvt år hade han lidit. Men fast han var så sjuk var han alltid glad och vänlig, och sjuksköterskor och läkare hälsade ofta på honom. När han dog grät många av dem. När han var död slöt man hans ögon, men hans mamma berättade att ett öga inte var helt slutet och hon sa att även efter sin död visade den lille sin kärlek mot människorna, det var därför ögat var lite öppet.

Mamman sa att han inte var hennes son, han var hennes lärare. Så mycket hade hon lärt av honom om lidande och död. Hon hade två pojkar, tvillingar, den sjuke sonen och den som är frisk.

På samma sätt har livet två sidor, födelse, och döde. Varje sekund vi lever föds vi och dör, men i vanliga fall tänker vi inte så.

Som buddhister delar vi upp människan i två delar - fysisk och psykisk.

Den fysiska delen är byggd av de fyra elementen: massa,. vatten, värme, luft. Elementen skiftar och förändras oupphörligt. Men vi ser inte förändringarna för vår kunskap är inte så skarp. Vi ser hur en baby som är 1 dag gammal växer dag för dag, månad för månad och år för år tills han slutligen har levt många, många år och dör. Ändå ser vi inte, förstår inte hela förloppet hur denna människa ständigt föds och dör. Hur mycket dör en 24 timmars baby? Vi fattar det inte, vi har inte så skarp medvetenhet.

Vi kan försöka betrakta växlingen och förändringen hos den lille babyn. Han får mat. Maten bearbetas i magen och så småningom kommer resterna ut i form av avföring och urin. Så mycket fattar vi. Vad vi inte ser är hur maten förändras till energi som gör att kroppen växer. I kroppen bildas nya celler genom energin men varje sekund dör också celler. Under hela vårt liv föds vi och dör under ständig förändring.

Vi kan också jämföra detta med några av kroppens funktioner. När vi till exempel andas in går luften in i kroppen till lungorna och förvandlas till syre som går till hjärtat som driver runt blodet, och den luft vi sen andas ut är inte samma luft som vi andades in. Värmen som alstras från mat värmer blodet och lämnar sen kroppen medan ny värme åter alstras för att sedan försvinna. Även blodet förändras under sitt kretslopp i kroppen. Ben och kött förändras. Färgen på vår hud förändras. Alla dessa förlopp som uppstår och försvinner är svåra att förstå för att vi är inte färdiga att acceptera förändringar.

Buddha lärde att kroppen har getts oss som ett instrument för att vi ska kunna förstå verkligheten - att allt förändras. Den riktiga verkligheten är föränderlighet.

Den psykiska delen av människan är hennes känslor, tankar och behov. Grunden för den psykiska delen är de sex sinnena, öga, öra, näsa, tunga, kropp, sinne. Genom de sex sinnena observerar vi yttervärlden och skaffar oss bilder. Vi ser, hör, luktar till exempel behagliga saker och bildar oss positiva bilder och vi ser, hör, luktar obehagliga saker och bildar oss negativa bilder. Dessa bilder förvandlas till känslor - fint - inte fint. Det är alltså de sex sinnena som skaffar oss dessa känslor. Känslor kopplas till sinnet och en stark känsla kan bildas. Den växer, väcker begär och manipuleras sålunda. Men även känslor försvinner snabbt och lämnar plats för nya. Visdom, det är att förstå känslorna och att inte fastna i dem och följa dem på ett slaviskt sätt. Det är visdom då vi kan avstå från känslor som är destruktiva för oss.

Tankar följer samma mönster.

Om vi inte har visdom kopplad med medvetenhet förstår vi inte psykets natur som är att uppstå och försvinna. Buddha analyserar hela människan: sinne och kropp (nama rupa). Förståelsen av denna natur leder till att vi inser att inget finns som är beständigt. Denna förståelse av denna världs natur försöker vi hitta genom meditation. Det kan leda oss till NIBBANA.

Den lille pojken som dog har genom sin död lärt oss mycket. Åldern på människan som dör spelar ingen roll när vi vill lära något från denna människa.


Fråga från en av de som lyssnade på dhammatalet:

I Mettameditation ska vi utveckla och behålla allomfattande känsla av kärlek. Hur går det ihop med att vi inte ska hålla fast vid känslor?

Svar från Bhante Paññaratana:

Buddha talade om sex karaktärsdrag. Ett av dem är hat, människor som fort blir arga. På den gruppen fungerar Mettameditation och minskar deras hat och ökar deras kärlek. Det finns två slags kärlek, den själviska, där man vill ha kärlek bara för egen del och som skapar svartsjuka, ett svårt lidande, och så den kärlek som kallas Metta, kärlek med medvetenhet. Det är okej att tänka på en särskild person under Mettameditationen, men man måste dessutom sprida kärlek, Metta utan gränser. Det minskar själviskhet och hattankar.