|
PALI
|
SANSKRIT
|
SVENSKA
|
A
|
|
|
|
abhidhamma pitaka
|
abhidharma pitaka
|
filosofin, se tipitaka
|
|
abhijjâ
|
|
bindning till begär, se gantha
|
|
abhiññâ
|
|
De sex högre krafterna: magiska krafter iddhi-vidhâ,
det gudomliga örat, dibba-sota, utforskande av andras
sinnen ceto-pariya-ñâna, det gudomliga ögat
dibba-cakkhu, hågkomst av tidigare existenser
pubbe-nivâsânussati, utplåning av röta
âsavakkhaya
|
|
acinteyya
|
|
det som inte kan eller ska tänkas på: Buddhas område
buddha-visaya, den meditativa försjunkenheten
jhâna-visaya, karmaresultat kamma-vipakâ,
grubbel över världen särskilt inte dess början
loka-cintâ
|
|
adhimmokkha
|
|
beslutsamhet (se sankhâra-khandha)
|
|
aditthäna
|
|
beslutsamhet. Se pârami.
|
|
adosa
|
|
frånvaro av hat, se kusala-mula
|
|
ahimsâ
|
ahimsâ
|
icke-våld
|
|
ahirika-anottappa
|
|
brist på moralisk blygsel och fruktan, se motsatsen
hiri-ottapa, se kilesa
|
|
âjiva
|
|
livsföring (se atthangika magga och samyojana)
|
|
akâsa
|
akâsa
|
skinande, himlen
|
|
akusala
|
akusala
|
ogynnsamt för andlig utveckling, förknippat med
karmatisk viljeakt
|
|
akusala-patha
|
|
ogynnsamma handlingar, se akusala och akusala-patha
|
|
alobha
|
|
frånvaro av begär, se kusala-mula
|
|
âloka-saññâ
|
|
uppfatta ljus, motverkar dåsighet
|
|
amata
|
amrita
|
odödlig
|
|
amoha
|
|
frånvaro av okunnighet, se kusala-mula
|
|
amurakkhana
|
|
kraft att stå fast, se padhâna och
bodhipakkhiya-dhamma,
|
|
anâgâmi
|
anâgâmin
|
en som övervunnit återfödelse (se också ariya
puggala)
|
|
anâgâmi-magga
|
|
de som förverkligar att ha övervunnit icke-födelse,
se ariya-puggala
|
|
anâgâmi-phala
|
|
de som njuter frukterna av att ha övervunnit icke-födelse
strömmarna, se ariya-puggala
|
|
an-aññâtan-ñassâmit-indriya
|
|
förmåga: ”jag kommer att veta vad jag inte vet
nu”, se âyatana
|
|
ânantarika-kamma
|
|
fem skändliga dåd: fadermord, modermord, döda en
arahant, skada en buddha, skapa söndring mellan munkar
|
|
ânâpâna-sati
|
anapanasmrti
|
uppmärksamhet på in - och utandning
|
|
anattâ
|
anatman
|
icke-jag (se ti-lakkhana)
|
|
anicca
|
anitya
|
föränderlighet, obeständighet, förgänglighet,
av övergående natur (se ti-lakkhana)
|
|
aññâ
|
|
den högsta kunskapen (som en arahant uppnått)
|
|
aññâtâvindriya
|
|
förmågan hos Han Som Vet, se âyatana
|
|
aññindriya
|
|
förmåga till högsta kunskap, se âyatana
|
|
anurakkhana
|
|
kraften att upprätthålla, se padhâna
|
|
|
|
|
|
anussati
|
|
de sex påminnelserna, meditation över: Buddha
buddhânussati, hans lära dhammânussati,
munkförsamlingen sanghânussati, etik
silânussati, generositet câgânussati,
de himmelska varelserna devatânussati
fyra övriga påminnelserna över: döden
marana-sati, kroppen kâyagatâ-sati,
andningen ânâpânâ-sati, nibbanas
frid câgânussati
|
|
aparâpariya-vedaniya-kamma
|
|
kamma (karma) som mognat under tidigare livstid
|
|
appamada
|
apramada
|
vaksamhet, medvetenhet
|
|
appamañña
|
|
fyra subtila egenskaper (se brahma-viharâ)
|
|
appicchatä
|
|
förnöjsamhet
|
|
arahant
|
arhant, arhat
|
en som funnit vägen till upplysnig (se också ariya
puggala)
|
|
arahatta magga
|
|
de som förverkligar att ha funnit vägen till upplysning,
se ariya-puggala
|
|
arahatta-phala
|
|
de som njuter frukterna av att ha funnit vägen till
upplysning, se ariya-puggala
|
|
ariya
|
arya
|
ädel
|
|
ariya-puggala
|
|
de ädla;
de som förverkligat att ha
övervunnit (och funnit):
1. strömmarna
sotâpatti-magga
3. en återfödelse
sakadâgâmi-magga
5. icke-återfödelse
anâgâmi-magga
7. vägen till upplysning
arahatta magga
|
de som njutit frukterna av att ha
övervunnit (och funnit):
2. strömmarna
sotâpatti-phala
4. återfödelse
sakadägâmi-phala
6. icke-återfödelse
anâgâmi-phala
8. vägen till upplysning
arahatta-phala
|
|
ariya-sacca
|
ariasatyani
|
de fyra ädla sanningarna om: lidandet dukkha, uppkomst
samudaya, upphörande nirodha, vägen till
frihet från lidande atthangiko maggo
|
|
arupa-loka
|
|
den omateriella världen (se loka)
|
|
arupino khandha
|
|
sinne, kollektivt begrepp för de fyra mentala grupperna, se
nâma
|
|
âsavakkhaya
|
|
utplåning av röta, se abhiññâ
och te-vijjâ
|
|
asubha
|
|
som är fult
|
|
asura-nikâya
|
|
demonernas värld (se kâma-loka)
|
|
attâ
|
âtman
|
egot
|
|
attavâdupâdâna
|
|
fastklamrande till egna åsikter.Se upâdâna
|
|
brahma-vihâra
|
|
fyra sublima egenskaper: gränslös vänskaplig kärlek
mettâ, gränslös medkänsla karunâ,
osjälvisk glädje muditâ, sinnesjämvikt
upekkhâ ( se också appamañña)
|
|
buddha
|
|
upplyst, används om den senaste buddhan, (Siddhatta Gotama)
även kallad Shakyamuni Buddha, se sammâ-sambodhi
|
|
buddhânussati
|
|
påminnelse, meditation över Buddha, se anussati
|
|
buddha-visaya
|
|
det som rör Buddha, se acinteyya
|
|
buddhi-carita
|
|
egenskapen intelligent, se carita
|
|
|
|
|
C
|
|
|
|
câga
|
|
generositet
|
|
câgânussati
|
|
påminnelse, meditation över generositet, se anussati
|
|
cakka
|
chakra
|
hjul
|
|
cakkhu
|
chakshu
|
öga, se âyatana
|
|
canda
|
chandra
|
måne
|
|
carita
|
|
natur, egenskap, det finns: girig râga-carita, elak
dosa-carita, dum moha-carita, förtroendefull
saddhâ-carita, intelligent buddhi-carita,
grubblande vitakka-carita
|
|
cetanâ
|
|
vilja, avsikt (se sankhâra-khandha)
|
|
cetokhila
|
|
mental förstockelse: tvivel beträffande läraren,
läran, broderskapet, träningen och ilska mot sina
medmunkar
|
|
ceto-pariya-ñâna
|
|
utforskande av andras sinnen, se abhiññâ
|
|
chanda
|
|
föresats (se sankhâra-khandha)
|
|
chanda-samâdhi,
|
|
koncentration på avsikt, se iddhi-pâda och
bodhipakkhiya-dhamma
|
|
citta
|
citta
|
sinne, medvetande, synonym till viññâna och
mano
|
|
citta kilesa |
|
Orena sinnestillstånd
girighet, hat, självbedrägeri, högmod, spekulation, åsikter, tvivel,
psykisk tröghet, rastlöshet, skamlöshet, samvetslöshet
|
|
citta-samâdhi
|
|
koncentration på medvetande, se iddhi-pâda och
bodhipakkhiya-dhamma
|
|
cittekaggatâ
|
|
koncentration på en punkt, sak, synonym till samâdhi,
samatha och avikhepa
|
|
cittänupassana
|
|
uppmärksamhet på sinnet, se satipatthanâ
|
|
âyatana
|
|
6 basegenskaper
|
|
|
|
|
D
|
|
|
|
dâna
|
dâna
|
gåva, generositet. Se pârami.
|
|
dasa-sila
|
|
tio levnadregler som följs av noviser och munkar: förutom
att leva i celibat avstå från att döda, stjäla,
ljuga, använda droger och alkohol, äta efter middag,
dans sång musik och föreställningar, utsmyckningar
kosmetika etc, lyxiga sängar, ta emot guld och silver (se
sikkhapâda)
|
|
deva
|
deva
|
himmelska varelser, de himmelska varelsernas värld (se
kâma-loka)
|
|
devatânussati
|
|
påminnelse, meditation över de himmelska varelserna, se
anussati
|
|
dhamma
|
dharma
|
läran, (naturens och tingens beskaffenhet), företeelse
|
|
dhamma-cakka
|
|
lärans hjul
|
|
dhamma-desanâ
|
|
förklaring av läran
|
|
dhammâ-nupassanâ
|
|
uppmärksamhet på sinnesobjekt, se satipatthanâ
|
|
dhammânussati
|
|
påminnelse, meditation över Buddhas lära, se
anussati
|
|
dhamma-vicaya
|
|
utforskande av lagen (se bojjhanga)
|
|
dhamma-vinaya
|
|
läran och reglerna, Buddhas benämning på sin
religion
|
|
dhâtu
|
|
de fyra elementen, hårt, flytande, värmande, flygande
(som vind); avser också de 18 fysiska och psykiska element
som är grunden för varseblivningsprocessen
|
|
dibba-cakkhu
|
|
det gudomliga ögat, se abhiññâ
|
|
dibba-sota
|
|
det gudomliga örat, se abhiññâ och
te-vijjâ
|
|
ditthi
|
|
uppfattning, åsikter, spekulerande,
fantiserande åsikter se atthangika magga, kilesa
|
|
ditthupâdâna),
|
|
fastklamrande till åsikter.Se upâdâna
|
|
domanassa
|
|
sorg, se âyatana
|
|
dosa
|
dosa
|
hat se mula, sankhâra-khandha, kilesa, synonym
till pathiga och vyâpada
|
|
dosa-carita
|
|
egenskapen elak, se carita
|
|
dukkha
|
dukha
|
otillfredsställelse, lidande (se ti-lakkhana,
ariya-sacca), kroppslig smärta, se âyatana;
det finns tre sorts lidande se dukkhatâ,
|
|
dukkhâ-dukkhatâ
|
|
lidande på grund av smärta, se dukkhatâ
|
|
dukkha-patipadâ
|
|
smärtsam process
|
|
dukkhatâ
|
|
ett tillstånd av lidande, det finns tre slags lidande: på
grund av smärta dukkhâ-dukkhatâ, medfödd
i karmaprocesserna sankhära-dukkhâta,
föränderligheten viparinâma-dukkhatâ
|
|
|
|
|
G
|
|
|
|
gantha
|
|
bindningar till: det kroppsliga kâyagantha, begär
abhijjâ, illvilja vyâpäda,
regler och ritualer silabbata-parâmâsa,
dogmatisk fanatism idam-saccâbhinivesa
|
|
ghâna
|
|
näsa, se âyatana
|
|
|
|
|
H
|
|
|
|
hetu
|
|
rötter, se mula
|
|
hiri-ottapa
|
|
moralisk blygsel och fruktan, se motsatsen ahirika-anottappa
|
|
|
|
|
|
I
|
|
|
|
idam-saccâbhinivesa
|
|
bindning till dogmatisk fanatism, se gantha
|
|
iddhi-pâda
|
|
4 vägar till kraft. koncentration på avsikt
chanda-samâdhi, koncentration på energi
viriya-samâdhi, koncentration på medvetenhet
citta-samâdhi, koncentration på utforkskning
vimamsa-samâdhi
|
|
iddhi-vidhâ
|
|
magiska krafter, se abhiññâ
|
|
indriya
|
|
förmågor: 22 stycken: 6 basegenskaper âyatana
(öga, cakkhu, öra sota, näsa ghâna,
tunga jivhâ, kropp kâya, sinne mano,
sexuella bhâva (feminin itthi, maskulin
purisa) 5 känslor vedanâ (kroppsligt
behagliga sukha, kroppslig smärta dukkha,
glädje somanassa, sorg domanassa, likgiltighet
upekhâ), 5 andliga bala (tillit saddhâ,
energi viriya, medvetenhet sati, koncentration
samädhi, visdom pañña) 3
övernaturliga (”jag kommer att veta vad jag inte
vet nu” an-aññâtan-ñassâmit-indriya,
högsta kunskap aññindriya, förmågan
hos Han Som Vet aññâtâvindriya, se
bodhipakkhiya-dhamma
|
|
itthi
|
|
det feminina, se âyatana
|
|
|
|
|
J
|
|
|
|
jara
|
jara
|
hög ålder
|
|
jarâ-maranam
|
|
ålderdom och död, ingår i den tolvledade
orsakskedjan (paticcasamuppâda)
|
|
jâti
|
|
återfödelse, ingår i den tolvledade orsakskedjan
(paticcasamuppâda)
|
|
jhâna
|
dhyana
|
försjunkenhet
|
|
jhâna-visaya
|
|
det som rör den meditativa försjunkenheten, se acinteyya
|
|
jiva
|
|
liv
|
|
jivhâ
|
|
tunga, se âyatana
|
|
jivita
|
|
livskraft (se sankhâra-khandha)
|
|
|
|
|
K
|
|
|
|
kalyâna-mitta
|
|
nobel vän; mentor för en ung munk
|
|
kâma
|
|
sinnlighet
|
|
kâmacchanda
|
|
sensuella begär, se nivarana
|
|
kâma-loka
|
|
den sensuella världen (se loka). Denna värld
omfattar helvetet niraya, djurens värld
tiracchâna-yoni, de olycksaliga andarnas värld
peta-loka, demonernas värld asura-nikâya,
människornas värld manussa-loka, de sex lägre
himmelska varelsernas värld deva
|
|
kâma-râga
|
kama- raga
|
sinnesbegär, se samyojana
|
|
kâma-sukhallikânu-yoga
|
|
hemfallen åt sinnliga nöjen
|
|
kâma-tanhâ
|
|
sensuella begär
|
|
kâmesu-micchäcära
|
|
missbruk av sexualiteten, se pance-sila
|
|
kamma
|
karma
|
handlande (gynnsamt eller ogynnsamt)
|
|
kammanta
|
|
handlande (se atthangika magga)
|
|
kamma-patha
|
|
inriktnig av handlande: ogynnsamma handlingar akusala-patha
eller gynnsamma handlingar kusala-patha, se akusala,kusala
|
|
kamma-vipakâ
|
|
det som rör karmaresultat, se acinteyya
|
|
kâmupâdâna
|
|
fastklamrande till det sensuella, se upâdâna
|
|
kankhâ
|
|
tvivel, se vicikicchâ, som hindrar en människas
andliga utveckling; 16 ogynnsamma tvivel: har jag funnits/inte
funnits i det förflutna?, vad/hur har jag varit i det
förflutna?, från vilket tillstånd till vilket
ändrades jag i det förflutna?, skall jag finnas/inte
finnas i framtiden?, vad/hur ska jag bli i framtiden? från
vilket tillstånd till vilket skall jag ändra i
framtiden?, finns jag/finns jag inte?, vad/hur är jag?,
varifrån kommer jag och vart skall jag gå?.
|
|
kappa
|
kalpa
|
världsperioder som indelas i fyra: världens upplösning
samvatta-kappa, fortsättning av kaos samvatta-tthâyi,
världens bildande vivatta-kappa, världens
fortsättning vivatta-tthâyi
|
|
karunâ
|
karuna
|
gränslös medkänsla (se brahma-viharâ)
|
|
käya
|
|
kropp, se âyatana
|
|
kâyagantha
|
|
bindning till det kroppsliga, se gantha
|
|
kâyagatâ-sati
|
|
påminnelse, meditation över kroppen, se anussati
|
|
kâyagatâ-sati,
|
|
påminnelse, meditation över andningen, se anussati
|
|
kâyânupassanâ
|
|
uppmärksamhet på kroppen, se satipatthanâ
|
|
khanda
|
skandha
|
de fem grupperna av existens eller fastklamrande (se
upâdânak-khanda) materia rupa-khanda,
känslor vedanâ, varseblivning saññâ,
gestaltning sankhâra, medvetandegruppen
viññâna-khanda, se också sakkâya
|
|
khanti
|
kshanti
|
tålamod, tolerans, se pärami
|
|
kilesa
|
klesa
|
föroreningar: mula, (begär lobha, hat
dosa, okunnighet moha), mâna
egenkärlek, ditthi åsikter, nivarana de
fem hindren (skepsis vicikicchâ, mental slöhet
thina, rastlöshet uddhacca), ahirika-anottappa
brist på moralisk blygsel och fruktan
|
|
kusala
|
kusala
|
gynnsamt för andlig utveckling, förknippat med karmatisk
viljeakt
|
|
kusala-kammapatha
|
|
gynnsam handlingsriktning
|
|
kusala-mula
|
|
gynnsamma rötter: frånvaro av begär alobha,
frånvaro av hat adosa, frånvaro av okunnighet
amoha
|
|
kusala-patha
|
|
gynnsamma handlingar, se kusala och kusala-patha
|
|
kusala-vipâka
|
|
karmaresultat av gynnsam karma
|
|
|
|
|
L
|
|
|
|
lakkhana
|
|
kännetecken, egenskaper
|
|
lobha
|
|
begär se mula, sankhâra-khandha, kilesa,
synonym till tanha och râga
|
|
loka
|
loka
|
världen, som omfattar 3 existensplan: den sensuella
kâma-loka, den fina materiella rupa-loka, den
omateriella arupa-loka
|
|
loka-cintâ
|
|
grubbel över världen och dess tillkomst, se acinteyya
|
|
loka-dhamma
|
|
världsliga villkor
|
|
|
|
|
M
|
|
|
|
magga
|
marga
|
väg
|
|
mahayana
|
mahayana
|
den stora (vagnen) metoden
|
|
majjhima-patipadâ
|
|
medelvägen
|
|
mâna
|
|
egenkärlek, se samyojana, kilesa
|
|
manasikâra
|
|
uppmärksamhet, se sankhâra-khandha
|
|
mangala
|
|
lyckligt
|
|
mano
|
|
sinne, se âyatana, synonym till viññâna
och citta
|
|
manussa-loka
|
|
människornas värld (se kâma-loka)
|
|
mâra
|
mâra
|
den onde, död
|
|
marana
|
|
död
|
|
maranussati
|
|
påminnelse, meditation över döden, se anussati
|
|
mettâ
|
maitri
|
gränslös vänskaplig kärlek, allomfattande
kärlek (se brahma-viharâ och pârami.)
|
|
moha
|
moha
|
okunnighet, vanföreställning, se mula,
sankhâra-khandha, kilesa
|
|
moha-carita
|
|
egenskapen dum, se carita
|
|
mokkha
|
moksha
|
befrielse
|
|
muditâ
|
mudita
|
osjälvisk glädje (se brahma-viharâ)
|
|
mula
|
|
tre onda rötter: begär lobha, hat dosa,
okunnighet moha, se kilesa, hetu
|
|
|
|
|
N
|
|
|
|
nâma
|
nâma
|
sinne, kollektivt begrepp för de fyra mentala grupperna
arupino khandha: känsla vedanâ,
varseblivning saññâ, gestaltning
sankhâra, medvetenhet viññâna
|
|
nâma-rupa
|
|
kropp och sinne, ingår i den tolvledade orsakskedjan
(paticcasamuppâda)
|
|
ñâna
|
jñâna
|
visdom, synonym till pañña
|
|
ñâya
|
|
rätt metod (den åttafaldiga vägen)
|
|
nekkhama
|
|
behovslöshet, uppgivande (av lustar) Se pârami.
|
|
nibbâna
|
nirvana
|
befrielse från allt som binder, från begär, hat,
okunnighet, från återfödelsens kretslopp,se också
parinibbâna
|
|
niraya
|
niraya
|
helvetets värld, (se kâma-loka)
|
|
nirodha
|
nirodha
|
upphörande, ofta tillsammans med virâga (betyder
nibbana), se ariya-sacca
|
|
nirodha
|
|
upphörande, ofta tillsammans med virâga (betyder
nibbana)
|
|
paticcasamup-pâda
|
pratyasamut-pada
|
den tolvledade orsakskedjan (orsakerna till att vi stannar kvar i
samsâra, återfödelsens hjul); på
grund av okunnighet avijjâ uppstår
karmaprocesserna sankhâra, därav följer
medvetande viññâna, kropp och
sinne
nâma-rupa, de sex
sinnesgrunderna salâyatana, sinnesintryck phassa,
känslor vedanâ, begär, tanhâ,
fastklamrande upâdâna, tillblivelse bhava,
återfödelse
jâti, ålderdom och
död jarâ-maranam;
för att sedan börjar
om igen med okunnighet …
Se också bhava-cakka
|
|
pâtimokkha
|
pratimoksha
|
regelsamlingen för munkar
|
|
patipâda
|
|
väg, utveckling
|
|
patipassaddhi-pahâna
|
|
kraft att övervinna genom lugn, se paddhâna, pahâna
|
|
patipatti
|
|
praktisera läran, se också pariyatti och
pativedha
|
|
pativedha
|
|
förverkliga läran, se också pariyatti och
patipatti
|
|
peta-loka
|
|
de olycksaliga andarnas värld (se kâma-loka)
|
|
|
|
|
R
|
|
|
|
râga-carita
|
|
egenskapen girgig, se carita
|
|
rupa
|
rupa
|
form
|
|
rupa-khanda
|
rupa-skandha
|
materia (se khanda och upâdânak-khanda)
|
|
rupa-loka
|
|
den fina materiella världen (se loka)
|
|
rupa-râga
|
rupa-raga
|
begär efter icke-materiell existens, se samyojana
|
|
räga
|
râga
|
begär, synonym till lobha och tanha
|
|
|
|
|
S
|
|
|
|
sabba
|
sarva
|
allt
|
|
sacca
|
satya
|
tillit, se pârami.
|
|
saddhâ
|
sraddha
|
förtroende, tillit (se bala, sankhâra-khandha,
âyatana)
|
|
saddhâ-carita
|
|
egenskapen förtroendefull, se carita
|
|
sadhu
|
sadhu
|
bra, hedervärt
|
|
sagga
|
svarga
|
himlen
|
|
sakadâgâmi-magga
|
|
de som förverkligar att ha övervunnit återfödelse,
se ariya-puggala
|
|
sakadâgämi
|
|
en som övervunnit någon mer återfödelse (se också
ariya puggala)
|
|
sakkâya
|
sva-kâya
|
existensgrupp, se khandha
|
|
sakkâya-ditthi
|
|
egen åsikt, se samyojana
|
|
salâyatana
|
|
de sex sinnesintrycken, ingår i den tolvledade orsakskedjan
(paticcasamuppâda)
|
|
samâdhi
|
samâdhi
|
koncentration (se bojjhanga, sankhâra-khandha,
âyatana), synonym till samatha, cittekaggatä
och avikhepa
|
|
samatha
|
|
lugn, synonym till samâdhi, cittekaggatä och avikhepa
|
|
samatha-bhâvanâ
|
|
att utveckla lugn (genom meditation, se bhâvanâ)
|
|
sammâ âjiva
|
samyagajiva
|
rätt livsföring (se atthangika magga)
|
|
sammâ ditthi
|
samyagdrishti
|
rätt uppfattning (se atthangika magga)
|
|
sammâ kammanta
|
samyakkar-manta
|
rätt handlande (se atthangika magga)
|
|
sammâ samadhi
|
samyaksama-dhi
|
rätt koncentration (se atthangika magga)
|
|
sammâ sankappa
|
samyaksamkalpa
|
rätt förståelse (se atthangika magga)
|
|
sammâ sati
|
samyaksmriti
|
rätt uppmärksamhet
|
|
sammâ vâcâ
|
samyagvac
|
rätt tal (se atthangika magga)
|
|
sammâ vâyâma
|
samyagvyayama
|
rätt strävan (se atthangika magga)
|
|
samma-ppadhâna
|
|
kraft, se padhâna
|
|
sammä-sambodhi
|
|
en upplyst, genom vilken den befriande lagen (dhamma), som
gått förlorad i världen, igen upptäckts,
förverkligad och klart förkunnats i världen, se
Buddha
|
|
samsâra
|
samsâra
|
återfödelsens hjul (den eviga vandringen), se vatta
|
|
samuccheda-pahâna
|
|
kraft att övervinna genom förstörelse, se paddhâna,
pahâna
|
|
samudaya
|
|
uppkomst, se ariya-sacca
|
|
samvara-padhâna
|
|
kraften att undvika, se padhâna
|
|
samvaro-padhâna
|
|
kraft att avstå t. ex.onda tankar, se padhâna
och bodhipakkhiya-dhamma
|
|
samvatta-kappa
|
|
världens upplösning i en världsperiod, se kappa
|
|
samvatta-tthâyi
|
|
fortsättning av kaos i en världsperiod, se kappa
|
|
samyojana
|
|
de tio bojorna: egen åsikt sakkâya-ditthi,
skepsis vicikicchâ, fastklamrande vid regler och
ritualer silabbata-parâmâsa, sinnesbegär
kâma-râga, hat, vyâpâda,
begär efter icke-materiell existens rupa-râga,
egenkärlek mâna, rastlöshet uddhacca,
okunnighet avijjâ
|
|
sangha
|
sangha
|
församlingen av munkar, se tiratana och tisarana
|
|
sanghânussati
|
|
påminnelse, meditation över munkförsamlingen, se
anussati
|
|
sankappa
|
|
förståelse (se atthangika magga)
|
|
sankhâra
|
samskâra
|
viljekraft,gestaltning;
karmaprocesser, i den tolvledade orsakskedjan
(paticcasamuppâda), se arupino khandha, nâma
gestaltning (se khanda och upâdânak-khanda)
|
|
sankhära-dukkhâta
|
|
lidande på grund av medfödd i karmaprocesserna, se
dukkhatâ
|
|
sankhära-khandha
|
|
mentala gestaltningar, [en grupp på
50,varav 11 allmänna psykologiska (sinnesintryck phassa,
vilja, avsikt cetenâ, livskraft jivita,
koncentration samâdhi, uppmärksamhet manasikâra,
tanke-idéer vitakka, vidlyftigt tänkande
vicära, beslutsamhet adhimokkha, energi viriya,
glädjefylld hänförelse piti, föresats
chanda), 25 upphöjda ( bl a: tillit saddhâ,
medvetenhet sati) och 14 karmatiskt ogynnsamma egenskaper
(bla okunnighet, vanföreställning moha, hat dosa,
begär lobha, skadlig åsikt ditthi)]
|
|
saññâ
|
sañjnâ
|
varseblivning, se khanda, upâdânak-khanda,
arupino khandha, nâma
|
|
sâsana
|
|
Buddhas lära
|
|
sâsana
|
|
den buddhistiska läran
|
|
sati
|
|
uppmärksamhet, medvetenhet, (se atthangika magga,
sankhâra-khandha, âyatana )
|
|
satipatthâna
|
|
uppmärksamhet, medvetenhet på kropp (kâyânupassanâ),
känslor (vedanânupassana), sinne
(cittänupassana) och sinnesobjekt (dhammânupassanâ)
|
|
sati-sambojjhanga
|
|
medvetenhet (se bojjhanga)
|
|
sati-sambojjhanga
|
|
uppmärksamhet som en upplysningsfaktor, se bojjhanga
|
|
satta
|
|
varelse, väsen
|
|
satta
|
|
levande varelse
|
|
sikkhapâda
|
|
träningsnivåer (se pañce sila, dasa-sila och
attha-sila)
|
|
sila
|
sila
|
etik. Se pañce sila ochpârami.
|
|
silabatupâdâna
|
|
fastklamrande till det regler och ritualer.Se upâdâna
|
|
silabbata-parâmâsa
|
|
fastklamrande vid regler och ritualer, se samyojana och
gantha
|
|
silânussati
|
|
påminnelse, meditation över etik, se anussati
|
|
somanassa
|
|
glädje, se âyatana
|
|
sota
|
srotas
|
öra, se âyatana
|
|
sotâpanna
|
|
en som övervunnit strömmarna (se också ariya
puggala och sotâpannassa angâni
|
|
sotâpannassa angâni
|
|
fyra karakteristiska egenskaper hos en som övervunnit
strömmarna: orubblig tillit till Den Upplyste, orubblig
tillit tillläran, orubblig tillit till orden och oklanderlig
moral, se sotapânna
|
|
sotâpatti-magga
|
|
de som förverkligar att ha övervunnit strömmarna,
se ariya-puggala
|
|
sotâpatti-phala
|
|
de som njuter frukterna av att ha övervunnit strömmarna,
se ariya-puggala
|
|
sotâpatti-phala
|
|
de som njuter frukterna av att ha övervunnit återfödelse,
se ariya-puggala
|
|
sukha
|
sukha
|
lycka, glädje, kroppsligt behagligt, se âyatana
|
|
suññã |
|
tom (allt är tomt på ett själv, anatta) |
|
sutta
|
sutra
|
tal av Buddha eller hans samtida lärjungar
|
|
sutta pitaka
|
sutra pitaka
|
undervisningen, se tipitaka
|
|
|
|
|
T
|
|
|
|
tanga-pahäna
|
|
kraft att övervinna genom motsats, se paddhâna,
pahâna
|
|
tanhâ
|
trishna
|
begär, ingår i den tolvledade orsakskedjan
(paticcasamuppâda), synonym till lobha och
râga
|
|
te-vijjâ
|
|
den trefaldiga högre kunskapen: det gudomliga ögat
dibba-cakkhu, hågkomst av tidigare existenser
pubbe-nivâsânussati, utplåning av röta
âsavakkhaya (se abhiññâ)
|
|
Thathâgata
|
Thatagata
|
det epitet som Buddha använde när han talade om sig
själv
|
|
theravâda
|
sthaviravada
|
de äldstes lära
|
|
thina-middha
|
|
slöhet och lättja se nivarana, kilesa
|
|
ti-lakkhana
|
|
existensens tre kännetecken, lidande, förgänglighet,
icke-jag (dukkha, anicca, anattâ)
|
|
tipitaka
|
tripitaka
|
de tre korgarna, som innehåller pali kanon: munkreglerna
vinaya pitaka, undervisningen sutta pitaka,
filosofin abhidhamma pitaka
|
|
tiracchâna-yoni
|
|
djurens värld (se kâma-loka)
|
|
tiratana
|
triratna
|
de tre juvelerna: Buddha, dhamma och sangha, se
tisarana
|
|
tisarana
|
trisharana
|
de tre tillflyktena: Buddha, dhamma och sangha, se
tiratana
|
|
|
|
|
U
|
|
|
|
uddhacca
|
|
rastlöshet, se samyojana, kilesa
|
|
upâdâna
|
upâdâna
|
fastklamrande, en högre grad av begär (tanhâ).
Fyra slags fastklamrande: till det sensuella (kâmupâdâna),
till åsikter (ditthupâdâna), till regler
och ritualer (silabatupâdâna), till personliga
åsikter (attavâdupâdâna) Ingår
i tolvledade orsakskedjan (paticcasamuppâda). Se
också samyojana
|
|
upâdânak-khanda
|
|
de fem grupperna av fasklamrande (se khanda)
|
|
upapajja-vedaniya-kamma
|
|
kamma (karma)som mognar under följande livstid
|
|
upâsaka
|
upâsaka
|
lekman som följer åtta levnadsregler (se attha-sila)
|
|
upâsikâ
|
upâsikâ
|
lekkvinna som följer åtta levnadsregler (se
attha-sila)
|
|
upekkhâ
|
upeksa
|
sinnesjämvikt, (se brahma-viharâ, pârami bojjhanga,
likgiltighet, se âyatana
|
|
uposatha
|
|
fullmånedagar då lekmän följer åtta
levnadsregler (se attha-sila)
|
|
|
|
|
|
V
|
|
|
|
vâcâ
|
vâch
|
tal (se atthangika magga)
|
|
vatta
|
|
cykeln av födelse, död och återfödelse, både
i meningen återfödelse av levane varelser och död
och återfödelse av föroreningar i sinnet, se
samsara
|
|
vâyâma
|
|
strävan (se atthangika magga)
|
|
vedanâ
|
vedanâ
|
känslan, ingår i den tolvledade orsakskedjan
(paticcasamuppâda) se också khanda,
upâdânak-khanda, âyatana, arupino
khandha, nâma
|
|
vedanâ-nupassana
|
|
uppmärksamhet på känslor, se satipatthanâ
|
|
vibhava-tanhâ
|
|
begär efter icke-existens eller självförintelse
|
|
vicâra
|
|
vidlyftigt tänkande (se sankhâra-khandha)
|
|
vicikicchâ
|
|
skepsis, se samyojana, nivarana, kankhâ, kilesa
|
|
vihara
|
|
kloster
|
|
vikkhambhana-pahäna
|
|
kraft att övervinna genom bortträngning, se paddhâna,
pahâna
|
|
vimamsa-samâdhi
|
|
koncentration på utforskning, se iddhi-pâda och
bodhipakkhiya-dhamma
|
|
vinaya pitaka
|
|
munkreglerna, se tipitaka
|
|
viññâna
|
vijnana
|
medvetande, ingår i den tolvledade orsakskedjan
(paticcasamuppâda), se khanda,
upâdânak-khanda, arupino khandha, nâma,
synonym till citta och mano
|
|
viññâna-khanda
|
vijnana-skandha
|
medvetandegruppen (se khanda och upâdânak-khanda)
|
|
viparinâma-dukkhatâ
|
|
lidande på grund av föränderligheten, se dukkhatâ
|
|
vipassanâ
|
viopashyana
|
insikt
|
|
vipassanâ-bhâvanâ
|
|
att utveckla insikt (genom meditation, se bhâvanâ)
|
|
virâga
|
|
försvinnande, ofta tillsammans med nirodha (betyder
nibbana)
|
|
viriya
|
virya
|
energi (se bala, pârami bojjhanga,
sankhâra-khandha, âyatana)
|
|
viriya-samâdhi
|
|
koncentration på energi, se iddhi-pâda och
bodhipakkhiya-dhamma
|
|
visuddhi
|
|
renhet
|
|
vitakka
|
|
tanke-idéer (se sankhâra-khandha)
|
|
vitakka-carita
|
|
egenskapen grubblande, se carita
|
|
vivatta-kappa
|
|
världens bildande i en världsperiod, se kappa
|
|
vivatta-tthâyi
|
|
världens fortsättning i en världsperiod, se kappa
|
|
vyâpâda
|
|
hat, se samyojana, nivarana, gantha, synonym till dosa
och pathiga
|