Grunderna som förenar
theravada och mahayana
”World Buddhist
Sangha Council” sammankallades första gången av theravadabuddhister i
Sri Lanka 1966 med hopp om att överbrygga skillnader mellan mahayana och
theravada och för att arbeta tillsammans. Det första mötet bevistades av
ledande munkar från många länder och traditioner, såväl mahayana som
theravada.
(Författaren
använder sanskrittermer, inte palitermer. Övers. anm.)
Detta möte
tillstyrkte enhälligt följande skrivet av Walpola Rahula,
Buddha är endast vår
Lärare.
-
Vi tar tillflykt
till Buddha, Dhamma och Sangha.
-
Vi tror inte att
denna värld är skapad och styrd av en Gud.
-
Genom att följa
exemplet från Buddha, som förkroppsligar Stor Medkänsla (maha-
karuna) och Stor Visdom (maha-prajna), anser vi att menigen med
livet är att utveckla medkänsla för alla levande varelser utan
åtskillnad och att arbeta för deras välfärd, lycka och frid och att
utveckla visdom som leder till förverkligande av den yttersta
Sanningen.
-
Vi erkänner De
Fyra Ädla Sanningarna, nämligen Dukkha, uppkomsten av Dukkha,
upphörandet av Dukkha och vägen som leder till upphörandet av Dukkha
samt den universella lag om orsak och verkan som lärs i
pratitya-samutpada ( villkorlig uppkomst eller orsakskedjan)
-
Vi förstår att,
enligt Buddhas undervisning, alla villkorliga ting (samskara) är
föränderliga (anitya) och dukkha, och att alla villkorliga och
ovillkorliga ting (Dharma) är utan jag (anatma).
-
Vi erkänner de
trettiosju egenskaper som leder till Upplysning (bodhipaksa-dharma)
som olika aspekter av den Väg som Buddha undervisade om och som
leder till Upplysning.
-
Det finns tre
vägar att uppnå bodhi, Upplysning, allt efter möjlighet och förmåga
hos varje enskild individ, nämligen som en lärjunge (sravaka), som
en Pratyeka-Buddha och som en Samyak-Buddha (helt och fullt Upplyst
Buddha ) Vi erkänner som det högsta, ädlaste och största att följa
en Bodhisatvas utveckling för att bli en Samyak-Buddha för att rädda
andra.
-
Vi medger att det
finns skillnader i olika länder beträffande buddhistiskt munkliv,
folklig buddhistisk tro och praktik, riter och ceremonier, seder och
bruk. Dessa yttre former och uttryck skall inte förväxlas med
Buddhas väsentliga lära.
|