Buddhism - och hur den skiljer sig från andra religioner

1. Det finns ingen allsmäktig Gud i buddhismen, ingen som delar ut belöning eller straff på en tänkt Domedag.

2. Buddhism är inte religion i betydelsen att man är skyldig tro och vördnad mot en övernaturlig varelse.

3. Det finns ingen tanke om frälsning i buddhismen. En buddha är ingen frälsare som personligen räddar andra. En buddhist söker tillflykt till Buddha som en vägvisare till rening och överlämnar sig därför inte slaviskt. En buddhist tror inte att man kan nå renhet bara genom att söka tillflykt till Buddha eller genom tro på Honom. En buddhas kraft ligger inte att ta bort andras orenheter.

4. En buddha är inte en inkarnation av en gud/Gud (som hävdas av vissa hinduer). Relationen mellan en buddha och hans lärjungar och efterföljare är som mellan en lärare och elev.

5. En människas befrielse är hennes eget ansvar. Buddhismen kräver inte blind tro av sina anhängare. Den lägger stor vikt vid och betonar självtillit, självdisciplin och individuell strävan.

6. Att ta sin tillflykt till De tre juvelerna, dvs Buddha, Dhamma och Sangha betyder inte att överlämna sig själv eller total tillit till en yttre kraft eller tredje part för att få hjälp att frälsas.

7. Dhamma (buddhismens lära) existerar oavsett om det finns en buddha eller inte. Vår historiska Buddha upptäckte och delade med sig av läran om de universella sanningarna till alla medvetna varelser. Han är varken upphov till denna lära eller en allsmäktig Guds profet som vidarebefordrar läror till andra.

8. Alla varelser kan bli en buddha (en upplyst varelse) i sinom tid om man praktiserar ihärdigt och uppnå sinnesrenhet (utan villfarelser eller lidande).

9. I buddhismen är det yttersta målet för de som praktiserar upplysning och/eller befrielse från Samsara, inte att komma till himlen.

10. Karma (kamma) och karmakrafterna är grundstenar i buddhismen. De förklaras mycket noggrant. Karma syftar på en metafysisk tanke om handling och konsekvens. Denna karmalag förklarar lidandets problem, mysteriet med det så kallade ödet och förutbestämmelse i vissa religioner och framför allt den uppenbara ojämlikheten bland människor.

11. Återfödelse är en annan nyckeldoktrin i buddhismen som går hand i hand med karma. Det finns en subtil skillnad mellan återfödelse och reinkarnation i hinduismen. Buddhismen förkastar teorin om en överföring av en evig själ skapad av en gud eller ett gudomligt väsen.

12. Begreppen metta (allomfattande kärlek) och karuna (medkänsla) inför alla levande varelser omfattar även djuren. Buddha förbjöd djuroffer oavsett skäl. Vegetarianism rekommenderas med är inte tvingande.

13. Genom att betona att inte klamra fast går buddhismen bortom att göra gott och vara god. Man bör inte klamra fast vid att göra goda handlingar eller tanken på att göra gott för i så fall är det bara en annan form av begär.

14. Buddhismen tar fasta på alla medvetna varelser inte bara människor som i andra religioner. Buddhister godtar också existensen av djur och varelser i andra världar i Samsara

15. Det finns ingen tanke på ”heligt krig” i buddhismen. Att döda innebär att bryta en huvudregel. Det är strängt förbjudet att döda en annan människa i religionens namn eller på grund av order från en religiös ledare eller under religiös förevändning.

16. Lidande är en annan hörnsten i buddhismen. Det är den första av de fyra ädla sanningarna och är noga analyserat och förklarat.

17. Tanken på synd eller arvsynd finns inte i buddhismen. Synd skall inte heller likställas med lidande.

18. De buddhistiska lärorna ger ingen förklaring till början eller slut av någons existens eller liv. Det finns i realiteten inget erkännande av en första orsak - till exempel hur mänsklig existens först kom till.

19. Dhamma ger en mycket detaljerad förklaring till doktrinen om anatta eller icke-själ – att det inte finns något själsbegrepp i ett liv av många.

20. Buddha är allvetande men inte allsmäktig. Han är kapabel till många kraftprov, men en buddha påstår sig inte vara livets eller universums skapare .

21. Pañña eller visdom har en stor betydelse i buddhismen. Buddha undervisade om att balansera medkänsla med visdom – känsla (tillit) med förnuft (rätt förståelse).

22. Den buddhistiska meditationstraditionen är viktig. Medan de flesta religioner lär ut vissa former av ett meditationsobjekt som stabiliserar sinnet framhåller bara buddhismen vipassana- (insikts) meditation som ett kraftfullt verktyg som hjälp till befrielse/upplysning.

23. Orsakskedjan (paticcasamuppada) är en annan viktig doktrin i buddhismen. Denna doktrin förklarar att psykiska och fysiska fenomen som bildar det personliga livet är beroende av varandra och ömsesidigt förutsätter varandra. Den beskriver samtidigt hur insnärjda medvetna varelser är i Samsara.

24. Begreppet helvete i buddhismen skiljer sig mycket från andra religioner. Det är inte en plats för evig fördömelse – en evig vistelse, som anses i religioner med en ”allsmäktig skapare”. I buddhismen är det bara en av Samsaras sex världar – den värsta av tre icke önskvärda världar. Det finns faktiskt dessutom ett oräkneligt antal helveten i den buddhistiska kosmologin.

25. Samsara är ett annat grundbegrepp i buddhismen och det betyder helt enkelt ”det eviga kretsloppet” Detta återfödelsens kretslopp kommer endast att sluta när en medveten varelse når nibbana – ett verkligt upphörande av karma, invanda mönster, orenheter och villfarelser. Andra religioner predikar om en himmel, en jord och ett helvete men denna syn är mycket begränsad jämfört med buddhismens Samsara där himlen med 28 plan bara är en av de sex existensplanen.