LIVETS URSPRUNG

Människans eviga fråga formuleras av Viktor Rydberg i dikten som "Vadan och varthän". I en annan av Rydbergs dikter Tomten, går gårdstomten runt i lagård och hos husbondfolket:

Tomten lyssnar och halvt i dröm
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara

Var är källan? Frågan har ställts av människan i alla tider. De kristnas svar är att "Gud skapade människan till sin avbild".
Hur besvarar buddhismen frågan om livets ursprung?

Det var en munk som hette Malunkyaputta som frågade Buddha om allt möjligt, som om världen är evig och om själens odödlighet och Buddha svarade honom: Om en man som har sårats av en förgiftad pil och när då hans vänner och släktingar vill skaffa en läkare, om han då i stället svarar att han inte vill få pilen borttagen förrän han får reda på vem som skjutit iväg pilen eller vad bågsträngen tillverkats av för slags material eller vad pilen hade för slags fjädrar, ja då skulle den mannen vara död innan han fått veta allt detta. Kom därför ihåg Malunkyaputta, vad jag har lärt: "Jag har inte förklarat att världen är begränsad eller obegränsad, jag har inte undervisat om själ och kropp, inte om själens tillstånd efter döden. Att jag inte sagt något om detta är att det är ofruktbart, det har inget med ett fromt liv att göra, det leder inte till uppphörandet av lidandet, till jämnmod, till visdom, till upplysning eller till Nibbâna. Det är därför jag inte förklarat detta".
Läs hela suttan

Buddha undervisade inte om allt han visste. En gång tog han upp en handfull löv när han var ute i skogen tillsammans med munkarna och sa till dem: "Vad jag har undervisat er om kan jämföras med löven i min hand; och vad jag inte undervisat er om kan jämföras med alla skogens löv". Buddha undervisade om det han ansåg var viktigt för ens utveckling och svarade inte på frågor som var ovidkommande för kärnan i hans undervisning, den om lidandet och lidandets upphörande.

I Digha Nikâya talar ändå Buddha om denna världens tillkomst om hur de första varelserna här kände längtan efter smak och doft och så småningom hur denna längtan födde begär efter mer utvecklat liv. Buddha erkände aldrig en gud som skapare av världen. Och han uppmanade att bortse från allt som inte kan erfaras av varje människa, det som hon själv upplever.
Text: Kerstin Jönhagen