Puja - vandana gathâ
Den som hedrar dessa ärevördiga,
Han som hedrar dessa
Att deltaga i en pujaceremoni innebär att visa sin
vördnad för Buddha och för hans lära och ger stor
välsignelse, som det uttrycks i dhammapadaverserna. Men Buddha menade
också att den största vördnad och respekt för honom
visar "den som lever enligt läran, som går lärans
väg". Pujarecitationen börjar med vördnadsbetygelsen för Buddha och vördnadsbetygelsen för "De tre juvelerna" Buddha, Dhamma, Sanga. (Inom den färgade rutan) Sedan följer recitation av flera texter, centrala i Buddhas undervisning. De finns under den färgade rutan översatta till svenska. Men all recitation sker på pali. Översättningen till svenska har jag gjort utom på ett par ställen där jag använt Rune E. A. Johanssons översättning. Jag kan inte pali men jag har fått hjälp av munkar, palilexikon och olika engelska översättningar.
En liten illustration till hur första raden kan låta
hittar du här. |
Namo tassa bhagavatho arahato sammâ sambuddhassa Namo tassa bhagavatho arahato sammâ sambuddhassa Namo tassa bhagavatho arahato sammâ sambuddhassa
Itipi so bhagavâ araham sammâ
sambuddho,
Supatipanno, bhagavato sâvakassangho,
|
Vördnad för den upphöjde, den obefläckade,
den av egen kraft till fullo upplyste Vördnad för den upphöjde, den obefläckade, den av egen kraft till fullo upplyste Vördnad för den upphöjde, den obefläckade, den av egen kraft till fullo upplyste
Han är förvisso den upphöjde fjärran
från orenhet av egen kraft fullkomligt upplyste
Läran som förklarats så väl av den
upphöjde och som ger resultat här och nu och som är av
tidlöst värde,
Församlingen som består av den upphöjdes
efterföljare som praktiserat väl |
I gärning, tal eller tanke - försummelser jag
gjort och mina brister,
förlåt mig dem, Bhante - ytterst vise,
fulländade
I gärning, tal eller tanke - försummelser jag
gjort och mina brister,
förlåt mig dem, lära - som ger resultat
här och nu och som är av tidlöst värde
I gärning, tal eller tanke - försummelser jag
gjort och mina brister
förlåt mig dem, församling - den
upphöjdes efterföljare som praktiserat väl
Enligt munkreglerna har munkar och nunnor fyra behov, nämligen kläder, mat, en plats att bo på samt medicin och sjukvårdsmaterial. |
Vist begrundar jag idag hur jag använder
munkdräkten
endast som skydd mot kyla och hetta
mot bromsar, mygg, vind, sol och
kräldjur
endast i syfte att dölja intima
kroppsdelar
Liksom denna munkdräkt existerar på grund av
elementens blandning
så är också människan som bär
den endast en blandning av elementen
och har inget jag och är därför tom på
själ
men denna munkdräkt som är ren
(i sig
själv)
blir i kontakten med denna orena kropp mycket oren.
Vist begrundar jag idag hur jag använder
födan
varken för nöje, njutning, eller för att
bli vacker
endast för att denna kropp ska överleva utan
att skadas
endast för att leva ett rent liv, sedan också
gamla känslor stoppats,
(dvs gamla känslor av hunger)
utan giriga känslor av att vilja ha mer
mat
utan brister och i bekvämlighet
Liksom denna föda existerar på grund av elementens
blandning
så är också människan som använder
den endast en blandning av elementen
och har inget jag och är därför tom på
själ
men denna föda som är ren
(i sig
själv)
blir i kontakten med denna orena kropp mycket oren.
Vist begrundar jag idag hur jag använder detta
husrum
endast som skydd mot kyla och hetta
mot bromsar, mygg, vind, sol och
kräldjur
endast i syfte att hindra fara från väder och
för att leva i avskildhet
Liksom detta husrum existerar på grund av elementens
blandning
så är också människan som använder
det endast en blandning av elementen
och har inget jag och är därför tom på
själ
men detta husrum som är rent
(i sig
själv)
blir i kontakten med denna orena kropp mycket
orent
Vist begrundar jag idag hur jag använder
sjukvårdsmaterial och medicin
endast för att hålla de smärtor som
uppstår borta
endast för att bli helt fri från
sjukdomar
Liksom denna sjukvårdsmaterial och medicin existerar
på grund av elementens blandning
så är också människan som använder
den endast en blandning av elementen
och har inget jag och är därför tom på
själ
men denna sjukvårdsmaterial och medicin som är
ren
(i sig
själv)
blir i kontakten med denna orena kropp mycket oren.
Frågor som ställts av en novis och besvarats av en munk. Ur Khuddakapatha |
Vilken är den första frågan? Alla varelsers
behov av föda
Vilken är den andra frågan? Sinne och
kropp
Vilken är den tredje frågan?.
Känslorna
Vilken är den fjärde frågan? De fyra
ädla sanningarna
Vilken är den femte frågan? De fem grupperna
av fasthållande
Vilken är den sjätte frågan? De sex
sinnesgrunderna
Vilken är den sjunde frågan? De sju
upplysningsfaktorerna
Vilken är den åttonde frågan? Den
åttafaldiga vägen
Vilken är den nionde frågan? Varelsernas
vistelseort
Vilken är den tionde frågan? De tio krafterna
till upplysning
har det sagts.
Att reflektera över kroppens 32 beståndsdelar är en av många meditationsformer. Det leder till frågor som: "Finns det något beständigt? Finns det behov av att dekorera, pryda kroppen?" Man kommer till förståelse för det förgängliga , och förstår också svaret på frågan "Vad är själen? Är den slem, är den lungor, är den ben?" Svaret är att det inte finns någon själ. Ur Khuddakapatha. |
Detta finns i kroppen
hår på huvudet, hår på kroppen,
naglar, tänder, hud, kött, senor, ben, märg,
njurar, hjärta, lever, lungsäck, mjälte,
lungor,
tunntarm, tjocktarm, mage, exkrement, galla, slem,
var,
blod, svett, fett, tårar, talg, spott, snor,
ledvätska
urin, i huvudet hjärnan
Varför uppstår lidandet, och hur kan lidandet upphöra? Svaret ges i den s k orsakskedjan, paticasamuppâda, ett system som inte är en fysiologisk förklaring av människans natur utan ett system med psykologisk utgångspunkt och metod. |
På grund av okunnighet uppstår karmaprocessen.
På grund av karmaprocessen uppstår medvetandet
På grund av medvetandet uppstår sinne och kropp. På grund av
sinne och kropp uppstår de sex
sinnesgrunderna
På grund av de sex sinnesgrunderna uppstår
känslointrycken. På grund av känslointrycken uppstår
känslorna
På grund av känslorna uppstår begären.
På grund av begären uppstår fastklamrande
På grund av fastklamrande uppstår
tillblivelseprocessen. På grund av tillblivelseprocessen uppstår
återfödelsen
På grund av återfödelsen uppstår
ålderdom och död
sorg, jämmer, lidande, bedrövelse och
förtvivlan uppstår också
Denna hela mängd lidande uppstår
Genom att okunnigheten totalt försvinner blir
karmaprocessen utplånad
karmaprocessens upphörande utplånar
medvetandet
medvetandets upphörande utplånar sinnet och
sinnet
sinnets och
kroppens upphörande utplånar de
sex sinnegrunderna
de sex sinnesgrundernas upphörande utplånar
känslointrycken
känslointryckens upphörande utplånar
känslorna
känslornas upphörande utplånar
begären
begärens upphörande utplånar
fastklamrande
fastklamrandets upphörande utplånar
tillblivelseprocessen
tillblivelseprocessens upphörande utplånar
återfödelsen
återfödelsens upphörande utplånar
ålderdom och död,
sorg, jämmer, lidande, bedrövelse och
förtvivlan uppstår inte
Denna hela mängd lidande har upphört
Följande vers ur Dhammapada 153 lär vara det första som Buddha yttrade efter sin Upplysning. Översättning Rune E. A. Johansson |
Många livscykler har jag vandrat genom - jag har
sökt men ej funnit
byggmästaren - ett lidande är det att födas
gång på gång
(byggmästare-husbyggare dvs skaparen av
begär)
nu har jag sett dig, byggmästare - inte en gång
till skall du bygga huset
alla dina taksparrar är brutna - dina taknockar
förstörda.
Till förstörelsen går mitt sinne -
begären går nu mot sin upplösning
(förstörelsen dvs Nibbana)
Dhammapada 183. Översättning Rune.E. A. Johansson |
Att undvika allt ont - att göra gott
att rena sitt sinne - det är de upplystas
lära
Dhammapada 184. Översättning Rune.E. A. Johansson |
Tålamod och uthållighet är högsta
formen av asketism - Nibbana är det högsta, säger de
upplysta
Den är inte munk som skadar andra - den är inte
en vandrare som plågar en annan
(vandrare - egentligen eremit)
Att inte förolämpa, inte skada - att visa
behärskning enligt reglerna
Att vara måttlig i maten - att bo
ensligt
Att strävsamt meditera - det är de upplystas
lära.
Karanyametta sutta - Allomfattande kärlek. Palitext till denna sutta finns här |
Detta skall praktiseras skickligt med ädelt sinnelag
av den som friden vill uppnå
insiktsfullhet, hederlighet, och ärlighet,
tålmodighet, mildhet och ödmjukhet
förnöjsamhet med små behov och få
plikter och enkla vanor
behärskning i känslor, hänsynsfullhet och
inte uppblåsthet, inte stark längtan att umgås med
familjer
("att umgås med familjer" - riktar sig till
munkar)
Inte ens något obetydligt fel skall han begå
som en vis människa kan klandra honom för
må alla varelser bli lyckliga och trygga - må
alla varelser bli lyckliga
Var än levande varelser finns, svaga eller starka,
alla ihågkomna
långa eller stora, medelstora, korta, obetydliga
eller betydelsefulla
synliga eller osynliga, de som fjärran vistas eller
nära
födda och de som kommer att födas - må
alla varelser bli lyckliga
ingen får någon annan bedraga, ingen får
förakta någon annan någonstans
Varken i ilska eller illvilja må någon någon
annan människa önska lidande
Så som en moder gentemot sin son med sitt liv skulle
skydda sin enfödde son
så också mot alla levande varelser må
var och en utveckla ett obegränsat gott sinnelag
allomfattande kärlek till alla varelser må
var och en utveckla ett obegränsat gott sinnelag
till de som lever ovan, under och runtom och inte hindras
av hat eller fiendskap
Vare sig någon står, går eller ligger,
utan lättja
ska han vara starkt medveten, det är gudomlig vistelse
här
("gudomlig vistelse" som innebär
de fyra sublima egenskaperna allomfattande kärlek, medkänsla,
osjälvisk glädje, sinneslugn)
inte hemfalla åt felaktiga åsikter, men ha
kunnighet och visdom
genom sensuella njutningars avlägsnande aldrig ska
han födas i moderlivet igen.
Genom att tala om denna sanning - må jag alltid
bli lycklig
Genom att tala om denna sanning -- må ni alltid
bli lyckliga
Genom att tala om denna sanning - må ni alltid bli
lyckliga
Må alla plågor hindras - må alla sjukdomar
försvinna
Må inga faror hota er - må ni få lyckliga
och långa liv
respektera enligt föreskrifterna alltid äldre
människor
de fyra egenskaperna växer då: långt
liv, skönhet, lycka, styrka
Må ni bli beskärda allt gott, må alla
gudar beskydda er
genom all Buddhas kraft, må jag alltid må
väl
Må ni bli beskärda allt gott, må alla
gudar beskydda er
genom all Dhammas kraft, må ni alltid må
väl
Må ni bli beskärda allt gott, må alla
gudar beskydda er
genom all Sangans kraft, må ni alltid må
väl