MEDVETENHET - UPPMÄRKSAMHET- VAKSAMHET

sati

En upplysningsfaktor

av Bhante Paññaratana

 

I somras besökte jag en kolonilottsträdgård. Det var intressant att se hur olika människors odlongslott såg ut. En del odlade mest grönsaker, andra mest blommor och åter andra nästan bara bär. Men en familj hade enbart grönsaker och hade en mycket fin odling. De hade lagt ner stor omsorg och strävan att gräva, så och vattna för att senare kunna skörda. För att få en så fin odling krävs medveten handling.

Idag skall jag tala om medvetenhet som är en av de sju upplysningsfaktorerna - sattabojjanga. Paliordet satta betyder sju, ordet bojjanga är ett ord sammansatt av bodhi - förståelse, upplysning, (samma ord som buddha, och som finns i ordet bodhiträd) och angha - metoder. De sju upplysningsfaktorerna är:

  1. medvetenhet sati
  2. utforskande av psykiska och fysiska handlingar dhamma-vicaya
  3. strävan eller energi viriya
  4. glädje - hängivenhet piti
  5. frid eller lugn passadhi
  6. koncentration samadhi
  7. inre balans eller jämvikt upekkha

Den första av de sju upplysningsfaktorerna är medvetenhet. Buddhismen har lärt oss igen, igen och åter igen: "Medvetenhet, medvetenhet, medvetenhet, vaksamhet, vaksamhet, vaksamhet , uppmärksamhet, uppmärksamhet, uppmärksamhet". Hur fungerar medvetenhet som upplysningsfaktor? Vi vet hur medvetenhet fungerar. En meditatör observerar själv om medvetenhet är närvarande i meditationen. Han eller hon vet när han har medvetenhet precis på samma sätt som att jag vet att jag har något i fickan, en nyckel eller penna. Meditatören vet alltså när uppmärksamheten är där och när den är borta. Han/hon vet också hur upplysningsfaktorn medvetenhet kommer upp. Uppmärksamhetsnivån är resultatet av en skarp uppmärksamhet. Hur uppstår en tanke och ett behov? Om jag till exempel ser några som äter choklad så reagerar jag och längtan efter choklad blir kanske så stark så jag också köper en chokladkaka och äter upp den. När jag förstår hur en tanke uppstår och behovet eller begäret som följer den, då är det medvetenhet. Det innebär att man bygger upp en speciell utvecklingsnivå med hjälp av upplysningsfaktorn medvetenhet. Man måste använda strävan för att komma åt rätt håll. Det krävs mycket övning för att se hur tanken uppstår och att man är medveten om det och förstår. När man genom erfarenhet nått den nivån klamrar man sig inte fast. Denna beskaffenhet hos medvetenheten ger fyra resultat:

  1. man får klar iakttagelseförmåga
  2. man avstår från ett tilltrasslat sinne
  3. man umgås med vänner som praktiserar uppmärksamhet
  4. man grundar sig på uppmärksamhet

En meditatör är medveten om dessa resultat.

En yttre iakttagelseförmåga innebär att man är uppmärksam på alla allt som händer i fråga om fysiska reaktioner. Om jag till exempel är trött vet jag om det. Om jag har ont någonstans, vet jag om det och jag är uppmärksam på mina rektioner: Jag känner att jag får ont - jag tänker att jag ska byta ställning - jag byter ställning. Jag är noga och medveten om varje rörelse i kroppen när jag byter ställning. Det är viktigt när vi mediterar tillsamman att ingen åstadkommer ljud på ett häftigt, plötsligt sätt. Jag tänker på en munk som gick ljudlöst i en sorts tofflor som normalt klapprar ganska högt. Allting vi gör måste vi göra med tydlig uppmärksamhet.

En inre iakttagelseförmåga bygger upp en sinnets utvecklingsnivå. När magen känner hunger kommer känslan till sinnet och krav på mat uppstår. Meditatören är medveten om det, men det kräver skarp koncentration.

Det gör ont någonstans och du reagerar på det kanske genom att byta ställning. En människa med medvetenhet reflekterar över smärtan och tränar sig i att acceptera den. Det är att skapa en bra behandlingsmetod. Smärtan är i sig ett meditationsobjekt. Om sinnet kan acceptera smärtan blir den mer neutral. Eller också förstår man smärtan och byter ställning för att inte skada sig.

Medvetenheten som redskap. Om du använder till exempel en kniv så kan du skära allting med den utom kniven själv. Så är det med de flesta redskap. Men när du använder medvetenheten som redskap kan du använda medvetenheten för att bli medveten om medvetenheten.

Avståndstagande av hänsyn till karma innebär att avstå från känslor eller tankar som uppkommit i medvetande om att de är skadliga för mig. För att skapa en bättre karma driver jag bort hat. Men jag kan också acceptera goda tankar av hänsyn till karma.

Avståndstagande från följderna av negativa saker som drabbar min personlighet. Om jag har hatiska tankar kan jag bli psykiskt skadad. Medvetenheten hjälper mig att förstå och ta bort hatet.

Medvetenheten leder till att jag tar till vara på tillfällen att umgås med vänner som praktiserar. Jag förstår att det är viktigt att vara tillsammans med vänner som förstår varandra och skapa bra vänskapsförbindelser med dem.

Om jag är tillsammans med människor som inte praktiserar panca sila , de fem etiska levnadsreglerna, så dras jag kanske med i något som jag egentligen inte vill. Det gäller då att vara medveten om sin egen disciplin: inte dricka alkohol. Eller en vegetarian till exempel, som bestämt sig för att avstå från kött, håller medvetet fast vid sitt beslut.

Fyra förhållningssät för en människa.

  • Att sträva efter avvisande av icke-hälsosamma tillstånd som inte gagnar utvecklingen
  • Att övervinna icke-hälsosamma tillstånd som inte gagnar utvecklingen
  • Att utveckla hälsosamma tillstånd som gagnar utvecklingen
  • Att hålla fast vid hälsosamma tillstånd som gagnar utvecklingen

Om någon gjort fel vill han eller hon inte fortsätta och göra om felet. Om man vill uppnå ett sinne som inte är tilltrasslat ska man umgås med bra människor, tänka rena, goda tankar och göra bra saker. Med ett rent sinne blir det lättare att koncentrera sig för man har inte så mycket som far runt i huvudet. Den som praktiserar vet hur viktigt det är.

Medvetenhetens beskaffenhet ger oss tillfälle att varje sekund vara uppmärksamma. Den metoden visar vägen och hjälper oss att minska vårt karma. En människa som använder sin iakttagelseförmåga förstår karma och förstår om han eller hon gör dåliga saker och goda saker. Det är en behandlingsmetod som löser spänningar, vi förblir inte slavar under vårt sinne utan fria människor. Det är en bra träningsmetod för ett bra psykiskt tillstånd och det leder till Nibbana.

Den familj som odlade grönsaker så framgångsfullt hade stor uppmärksamhet. De var medvetna om rätt årstid för att så, om vilka grönsaker som passade till speciell jord och rätt tidpunkt för att gallra, vattna och ge jorden näring.

Rätt medvetenhet, uppmärksamhet är nyckeln till Nibbana och uppmärksamhet är nyckeln till meditation som det uttrycks i Dhammapada:

Ingen meditation utan visdom
Ingen visdom utan meditation
den som har både meditation och visdom
han är nära Nibbana