Detta har sagts:

En gång vistades den Upphöjde i Kuruområdet i Kammâsadamma, en handelsplats för kurufolket. Där vände sig den Upphöjde till munkarna: “Munkar”.

“Vördade”, svarade munkarna.

Den upphöjde sade följande: Detta är den enda vägen för att rena människor, för att övervinna sorg och klagan, för att utplåna lidande och bedrövelse, för att hålla fast vid den rätta vägen för att uppnå Nibbana, med andra ord, Medvetenhetens Fyra Grundpelare

MEDVETENHETENS FYRA GRUNDPELARE

Vilka är de fyra?

Jo, munkar, en munk lever i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar, med iver, med klar förståelse och medvetenhet, har övervunnit - i denna värld - begär och bedrövelse. Han lever i kontemplation över känslorna, över envar av dess beståndsdelar, med iver, med klar förståelse och medvetenhet, har övervunnit - i denna värld - begär och bedrövelse. Han lever i kontemplation över sinnet, över envar av dess beståndsdelar, med iver, med klar förståelse och medvetenhet, har övervunnit - i denna värld - begär och bedrövelse.  Han lever i kontemplation över mentala objekt bland mentala objekt, med iver, med klar förståelse och medvetenhet, har övervunnit - i denna värld - begär och bedrövelse.

 MEDVETENHET OM ANDNING

 Och hur, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar?

Jo, munkar, nu har en munk begett sig till skogen, till foten av ett träd eller till en enslig plats, sitter med korslagda ben, håller kroppen upprätt och inriktar sin medvetenhet på meditationsobjektet, nämligen andningen som finns där nära i hans sinne.

Han andas in med medvetenhet och han andas ut med medvetenhet. Medan han tänker: ”jag andas in ett långt andetag”, förstår han när han andas in ett långt andetag, medan han tänker: ”jag andas ut ett långt andetag”, förstår han när han andas ut ett långt andetag, ”medan han tänker: ”jag andas in ett kort andetag” förstår han när han andas in ett kort andetag, medan han tänker: ”jag andas ut ett kort andetag”, förstår han när han andas ut ett kort andetag.

Medan han erfar hela kroppen och alltså tänker: ”jag skall andas in”, så tränar han sig. Medan han erfar hela kroppen och alltså tänker: ”jag skall andas ut”, så tränar han sig. Medan han lugnar kroppens aktivitet och alltså tänker: ”jag skall andas in” så tränar han sig. Medan han lugnar kroppens aktivitet och alltså tänker: ”jag skall andas ut så tränar han sig”.

Precis som en skicklig drejare eller drejares elev, som när han drejar länge förstår: ”jag drejar länge” eller som när han drejar kortvarigt förstår: ”jag drejar kortvarigt”, precis så, munkar förstår verkligen en munk när han andas in ett långt andetag: ”jag andas in ett långt andetag” eller när han andas ut ett långt andetag: ”jag andas ut ett långt andetag” eller när han andas in ett kort andetag: ”jag andas in ett kort andetag” eller när han andas ut ett kort andetag: ”jag andas ut ett kort andetag”. Han tränar sig med tanken: ”medan jag erfar hela kroppen skall jag andas in”. Han tränar sig med tanken: ”medan jag erfar hela kroppen skall jag andas ut”. Han tränar sig med tanken: ”medan jag lugnar kroppens aktivitet skall jag andas in”. Han tränar sig med tanken: ”medan jag lugnar kroppens aktivitet skall jag andas ut”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens yttre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre och yttre. Han lever i kontemplation över det som uppstår i kroppen eller han lever i kontemplation över det som upplöses i kroppen eller han lever i kontemplation över det som uppstår och upplöses i kroppen. Eller så är hans medvetenhet verkligen grundad i tanken: ”kroppen existerar i den omfattning som är precis nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld”. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

 KROPPSSTÄLLNINGARNA

Och vidare, munkar, när en munk går, förstår han: ”jag går”, när han står förstår han: ”jag står”, när han sitter förstår han: ”jag sitter”, när han ligger ner förstår han: ”jag ligger ner”, eller just så som hans kropp fungerar, så förstår han det.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens yttre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre och yttre. Han lever i kontemplation över det som uppstår i kroppen eller han lever i kontemplation över det som upplöses i kroppen eller han lever i kontemplation över det som uppstår och upplöses i kroppen. Eller så är hans medvetenhet verkligen grundad i tanken: Kroppen existerar i den omfattning som är precis nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

FYRA SLAGS KLAR FÖRSTÅELSE

Och vidare, munkar, en munk som går framåt och går tillbaka är en person som praktiserar klar förståelse; som tittar rakt fram och tittar bort är en person som praktiserar klar förståelse; som böjer sig och sträcker sig är en person som praktiserar klar förståelse; som bär munkkläder och tiggarskålen är en person som praktiserar klar förståelse; som iakttar vad han äter, dricker, tuggar, känner smaken är en person som praktiserar klar förståelse; som tömmer tarmen och urinerar är en person som praktiserar klar förståelse; som går, står, sitter, sover, är vaken, talar, är tyst är en person som praktiserar klar förståelse.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre…och håller fast vid intet i denna värld…Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN ÖVER DET FRÅNSTÖTANDE I KROPPEN

Och vidare munkar, en munk begrundar verkligen denna kropp omsluten av huden och full av alla slags orenheter från fotsulorna och uppåt och från håret på huvudet och neråt medan han tänker: "Detta finns i kroppen hår på huvudet, hår på kroppen, naglar, tänder, hud, kött, senor, ben, märg, njurar, hjärta, lever, lungsäck, mjälte, lungor, tunntarm, tjocktarm, mage, exkrement, galla, slem, var, blod, svett, fett, tårar, talg, spott, snor, ledvätska, urin".

Precis som om, munkar, det fanns en påse med två öppningar fylld med olika slags korn som bergsris, ris, vete, mungbönor, sesamfrön, polerat ris, och en människa med god syn i behåll skulle ha begrundat och tänkt: "Detta är bergsris, ris, vete, mungbönor, sesamfrön, polerat ris". På samma sätt, munkar begrundar en munk verkligen denna kropp omsluten av huden och full av alla slags orenheter från fotsulorna och uppåt och från håret på huvudet och neråt medan han tänker: "Detta finns i kroppen hår på huvudet, hår på kroppen, naglar, tänder, hud, kött, senor, ben, märg, njurar, hjärta, lever, lungsäck, mjälte, lungor, tunntarm, tjocktarm, mage, exkrement, galla, slem, var, blod, svett, fett, tårar, talg, spott, snor, ledvätska, urin".

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre…och håller fast vid intet i denna värld…Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN ÖVER MATERIEN (ELEMENTEN, DHÂTU)

Och vidare, munkar, en munk begrundar verkligen denna kropp allt eftersom den står eller ligger ner med tanke på dess sammansättning och tänker: ”Det finns i denna kropp egenskaper som är fast som jord, flytande som vatten, flammande som eld och växlande som vinden”.

Munkar, liksom på samma sätt som när en skicklig slaktare /dvs en mediterande munk/eller slaktares lärling har slaktat en ko och styckat den, sitter där fyra vägar korsar /dvs en munks meditationsställning med korslagda ben/, på samma sätt begrundar en munk just denna kropp allteftersom den står eller ligger ner med tanke på dess sammansättning och tänker: ”Det finns i denna kropp egenskaper som är fast som jord, flytande som vatten, flammande som eld och växlande som vinden”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre… och håller fast vid intet i denna värld. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

 BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
1
Vidare, munkar, en munk ser en kropp som varit död en, två eller tre dagar, uppsvälld blå, anfrätt, nerslängd i en grav, och han tänker på sin egen kropp: Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre… och håller fast vid intet i denna värld. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
2
Vidare, munkar, en munk ser en kropp, uppäten av kråkor, hökar, gamar, hundar, sjakaler eller av olika slags maskar, nerslängd i en grav, och han tänker på sin egen kropp: ”Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens yttre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre och yttre. Han lever i kontemplation över det som uppstår i kroppen eller han lever i kontemplation över det som upplöses i kroppen eller han lever i kontemplation över det som uppstår och upplöses i kroppen. Eller så är hans medvetenhet verkligen grundad i tanken: ”kroppen existerar i den omfattning som är precis nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld”. Sålunda, o munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
3
Vidare, munkar, en munk ser en kropp, nerslängd i en grav och förvandlad till ett skelett tillsammans med kött och blod hållet ihop av senor, och han tänker på sin egen kropp: ”Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens yttre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre och yttre. Han lever i kontemplation över det som uppstår i kroppen eller han lever i kontemplation över det som upplöses i kroppen eller han lever i kontemplation över det som uppstår och upplöses i kroppen. Eller så är hans medvetenhet verkligen grundad i tanken: ”kroppen existerar i den omfattning som är precis nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld”. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
4
Vidare, munkar, en munk ser en kropp, nerslängd i en grav och förvandlad till ett blodigt skelett utan kött, hållet ihop av senor, och han tänker på sin egen kropp: !Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre… och håller fast vid intet i denna värld. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
5
Vidare, munkar, en munk ser en kropp, nerslängd i en grav och förvandlad till ett blodigt skelett, hållet ihop av senor, men utan kött och blod, och han tänker på sin egen kropp: ”Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre… och håller fast vid intet i denna värld. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
6
Vidare, munkar, en munk ser en kropp, nerslängd i en grav och förvandlad till lossnade ben utspridda åt alla håll – ett ben från en hand, ett ben från en fot, ett skenben, ett lårben, bäckenet, ryggrad och kranium på olika platser - och han tänker på sin egen kropp: ”Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre… och håller fast vid intet i denna värld. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
7
Vidare, munkar, en munk ser en kropp, nerslängd i en grav och förvandlad till ben, vita som en snäcka, och han tänker på sin egen kropp: ”Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre… och håller fast vid intet i denna värld. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
8
Vidare, munkar, en munk ser en kropp, nerslängd i en grav och förvandlad till ben, mer än ett år gamla tillsammans i en hög, och han tänker på sin egen kropp: ”Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen”.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre… och håller fast vid intet i denna värld. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN VID EN BEGRAVNINGSPLATS
9
Vidare, munkar, en munk ser en kropp, nerslängd i en grav och förvandlad till ben, som murknat och blivit stoft, och han tänker på sin egen kropp: Sannerligen denna min kropp är också av samma natur som den kroppen, den kommer att bli som den kroppen och är inte bortom betingelsen att bli som den kroppen.

Sålunda lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens yttre eller lever han i kontemplation över kroppen och kroppens inre och yttre. Han lever i kontemplation över det som uppstår i kroppen eller han lever i kontemplation över det som upplöses i kroppen eller han lever i kontemplation över det som uppstår och upplöses i kroppen. Eller så är hans medvetenhet verkligen grundad i tanken: ”kroppen existerar i den omfattning som är precis nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld”. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över kroppen, över envar av dess beståndsdelar.

BEGRUNDAN ÖVER KÄNSLOR

Och hur, munkar, lever en munk i begrundan över känslor i känsloförnimmelser?

Jo, munkar, när en munk erfar en behaglig känsla förstår han: ”Jag erfar en behaglig känsla”, när han erfar en smärtfylld känsla förstår han: ”Jag erfar en smärtfylld känsla”, när han erfar varken en behaglig eller smärtfylld känsla förstår han: ”Jag erfar varken en behaglig eller smärtfylld känsla”, när han erfar en sinnlig behaglig känsla förstår han: ”Jag erfar en sinnlig behaglig känsla”, när han erfar en andlig behaglig känsla förstår han: ”Jag erfar en andlig behaglig känsla”, när han erfar en sinnlig smärtfylld  känsla förstår han: ”Jag erfar en sinnlig smärtfylld känsla”, ”, när han erfar en andlig smärtfylld känsla förstår han: ”Jag erfar en andlig smärtfylld känsla”, när han erfar varken en behaglig eller smärtfylld sinnlig känsla förstår han: ”Jag erfar varken en behaglig eller  smärtfylld sinnlig känsla”, när han erfar varken en behaglig eller smärtfylld andlig känsla förstår han: ”Jag erfar varken en behaglig eller smärtfylld andlig känsla”.

Sålunda lever han i kontemplation över känslor i inre känsloförnimmelser eller lever han i kontemplation över känslor i yttre känsloförnimmelser eller lever han i kontemplation över inre och yttre känslor i känsloförnimmelser. Han lever i kontemplation över det som uppstår i känsloförnimmelser eller han lever i kontemplation över det som upplöses i känsloförnimmelser eller han lever i kontemplation över det som uppstår och upplöses i känsloförnimmelser. Eller så är hans medvetenhet verkligen grundad i tanken: ”känsloförnimmelser existerar i den omfattning som är precis nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld”. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över  känslor i inre känsloförnimmelser.

BEGRUNDAN ÖVER SINNET

Och hur, munkar, lever en munk i begrundan över sinnet i sinnesmedvetande?

Jo, munkar, när en munk inser sinnet med begär, känner igen sinnet med begär; sinnet utan begär, känner igen sinnet med begär; sinnet med hat, känner igen sinnet utan hat; sinnet med okunnighet, känner igen sinnet med okunnighet; sinnet utan okunnighet, känner igen sinnet utan okunnighet; sinnet med begränsning, känner igen sinnet med begränsning; sinnet utan begränsning, känner igen sinnet utan begränsning; ett ouppmärksamt sinne, känner igen ett ouppmärksamt sinne; ett uppmärksamt sinne, känner igen ett ouppmärksamt sinne; ett sinne som växer med betydenhet, känner igen sinnet som växer med betydenhet; ett sinne som inte växer i betydenhet, känner igen sinnet som inte växer i betydenhet; sinnet med andra ypperliga egenskaper, känner igen sinnet med andra ypperliga egenskaper; sinnet utan andra ypperliga egenskaper, känner igen sinnet utan andra ypperliga egenskaper; sinnet med lugn, känner igen sinnet med lugn; sinnet utan lugn, känner igen sinnet utan lugn; det befriade sinnet, känner igen det befriade sinnet; det icke befriade sinnet, känner igen det icke befriade sinnet.

Sålunda lever han i kontemplation över sinnet i sinnesmedvetande eller lever han i kontemplation över sinnet i sinnesmedvetande i yttre sinnesmedvetande eller lever han i kontemplation över inre och yttre känslor i sinnesmedvetande. Han lever i kontemplation över det som uppstår i sinnet eller han lever i kontemplation över det som upplöses i sinnet eller han lever i kontemplation över det som uppstår och upplöses i sinnet. Eller så är hans medvetenhet verkligen grundad i tanken: ”sinnesmedvetande existerar i den omfattning som är precis nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld”. Sålunda, munkar, lever en munk i kontemplation över sinnet i sinnesmedvetande.

BEGRUNDAN ÖVER MENTALA OBJEKT

1. De fem hindren
Och hur, munkar, lever en munk i begrundan över mentala objekt bland mentala objekt?
Sålunda lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de fem hindren, bland mentala objekt
Hur lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de fem hindren, bland mentala objekt?

Jo munkar, när sinnesnjutningar finns förstår en munk ”jag känner sinnesnjutningar”, eller när sinnesnjutningar inte finns förstår han ”jag känner inte sinnesnjutningar”. Han förstår hur sinnesnjutningar uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkomna sinnesnjutningar uppstår; och han förstår hur uppkomst av sinnesnjutningar som getts upp icke uppstår mera.
När ilska finns förstår en munk ”jag känner ilska”, eller när ilska inte finns förstår han ”jag känner inte ilska”. Han förstår hur ilska uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen ilska uppstår; och han förstår hur uppkomst av ilska som getts upp icke uppstår mera.
När slöhet och lättja finns förstår en munk ”jag känner slöhet och lättja”, eller när slöhet och lättja inte finns förstår han ”jag känner inte slöhet och lättja”. Han förstår hur slöhet och lättja uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen slöhet och lättja uppstår; och han förstår hur uppkomst av slöhet och lättja som getts upp icke uppstår mera.
När rastlöshet och oro finns förstår en munk ”Jag känner rastlöshet och oro”, eller när rastlöshet och oro inte finns förstår han ”jag känner inte rastlöshet och oro”. Han förstår hur rastlöshet och oro uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen rastlöshet och oro  uppstår; och han förstår hur uppkomst av rastlöshet och oro som getts upp icke uppstår mera.
När tvivel finns förstår en munk ”jag känner tvivel”, eller när tvivel inte finns förstår han ”jag känner inte tvivel”. Han förstår hur tvivel uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommet tvivel uppstår; och han förstår hur uppkomst av tvivel som getts upp icke uppstår mera.

Sålunda lever han i kontemplation över inre mentala objekt bland de mentala objekten eller lever han i kontemplation över yttre mentala objekt bland de mentala objekten eller lever han i kontemplation över inre och yttre mentala objekt bland de mentala objekten. Han lever i kontemplation över det som uppstår i mentala objekt bland de mentala objekten eller han lever i kontemplation över det som upplöses i mentala objekt bland de mentala objekten eller han lever i kontemplation över det som uppstår och upplöses i mentala objekt bland de mentala objekten. Eller så är hans medvetenhet verkligen grundad i tanken: ”mentala objekt bland de mentala objekten existerar i den omfattning som är precis nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld”. Sålunda, o munkar, lever en munk i kontemplation över det mentala objektet de fem hindren bland mentala objekt?

2. De fem slagen av fasthållande

Sålunda lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de fem slagen av fasthållande, bland mentala objekt
Hur lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de fem slagen av fasthållande, bland mentala objekt?

Jo munkar, en munk tänker: ”Detta är alltså materiell form; detta är alltså den materiella formens uppkomst, och detta är alltså den materiella formens upphörande. Detta är alltså känsla; detta är alltså känslans uppkomst och detta är alltså känslans upphörande. Detta är alltså varseblivning; detta är alltså varseblivningens uppkomst och detta är alltså varseblivningens upphörande. Detta är alltså mentala former; detta är alltså mentala formers uppkomst, och detta är alltså mentala formers upphörande. Detta är alltså medvetande; detta är alltså  medvetandets uppkomst och detta är alltså medvetandets upphörande”

Sålunda lever han i kontemplation… och håller fast vid intet i denna värld.
Sålunda munkar, lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de fem slagen av fasthållande, bland mentala objekt.

3. De sex inre och de sex yttre sinnesgrunderna

Vidare, munkar, lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de sex inre och de sex yttre sinnesgrunderna, bland mentala objekt.
Hur, munkar, lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de sex inre och de sex yttre sinnesgrunderna, bland mentala objekt?

Jo, munkar, en munk förstår ögat och materiella former och uppkomsten av bojan som beror på de båda (öga och former); han förstår hur uppkomsten av bojan icke uppstår; han förstår hur uppgivandet av uppkommen boja uppstår; han förstår hur uppkomst av boja som getts upp icke uppstår mera. Han förstår örat och ljud och uppkomsten av bojan som beror på de båda (öga och ljud); han förstår hur uppkomsten av bojan icke uppstår; han förstår hur uppgivandet av uppkommen boja uppstår; han förstår hur uppkomst av boja som getts upp icke uppstår mera. Han förstår näsan tungan och dofter och uppkomsten av bojan som beror  på de båda (näsa och dofter); han förstår hur uppkomsten av bojan icke uppstår; han förstår hur uppgivandet av uppkommen boja uppstår; han förstår hur uppkomst av boja som getts upp icke uppstår mera. Han förstår tungan och smaker och uppkomsten av bojan som beror  på de båda (tungan och smaker); han förstår hur uppkomsten av bojan icke uppstår; han förstår hur uppgivandet av uppkommen boja uppstår; han förstår hur uppkomst av boja som getts upp icke uppstår mera. Han förstår känseln och känselintryck och uppkomsten av bojan som beror på de båda (känseln och känselintryck); han förstår hur uppkomsten av bojan icke uppstår; han förstår hur uppgivandet av uppkommen boja uppstår; han förstår hur uppkomst av boja som getts upp icke uppstår mera. Han förstår medvetandet och mentala objekt och uppkomsten av bojan som beror på de båda (medvetande och mentala objekt); han förstår hur uppkomsten av bojan icke uppstår; han förstår hur uppgivandet av uppkommen boja uppstår; han förstår hur uppkomst av boja som getts upp icke uppstår mera.

Sålunda lever han i kontemplation över mental objekt bland mentala objekt… och håller fast vid intet i denna värld.
Sålunda lever han i begrundan över det mentala objektet, de sex inre och de sex yttre sinnesgrunderna, bland mentala objekt.

4. De sju upplysningsfaktorerna

Sålunda lever, munkar, en munk i begrundan över det mentala objektet, de sju upplysningsfaktorerna, bland mentala objekt.

Hur, munkar, lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de sju upplysningsfaktorerna, bland mentala objekt?

Jo, munkar, när uplysningsfaktorn medvetenhet finns, så förstår en munk ”jag har uplysningsfaktorn medvetenhet”, eller när uplysningsfaktorn medvetenhet inte finns förstår han ”jag har inte uplysningsfaktorn medvetenhet ”. Han förstår hur uplysningsfaktorn medvetenhet icke uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen uplysningsfaktorn medvetenhet uppstår. När upplysningsfaktorn undersökning av mentala objekt finns. förstår han ”jag har uplysningsfaktorn undersökning av mentala objekt”, eller när uplysningsfaktorn undersökning av mentala objekt inte finns förstår han ”jag har inte uplysningsfaktorn undersökning av mentala objekt ”. Han förstår hur uplysningsfaktorn undersökning av mentala objekt icke uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen uplysningsfaktorn undersökning av mentala objekt uppstår. När uplysningsfaktorn energi finns, så förstår en han ”jag har uplysningsfaktorn energi”, eller när uplysningsfaktorn energi inte finns förstår han ”jag har inte uplysningsfaktorn energi”. Han förstår hur uplysningsfaktorn energi icke uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen uplysningsfaktorn energi uppstår. När uplysningsfaktorn glädje finns, så förstår han ”jag har uplysningsfaktorn glädje”, eller när uplysningsfaktorn glädje inte finns förstår han ”jag har inte uplysningsfaktorn glädje”. Han förstår hur uplysningsfaktorn glädje icke uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen uplysningsfaktorn glädje uppstår. När uplysningsfaktorn lugn finns, så förstår han ”jag har uplysningsfaktorn lugn”, eller när uplysningsfaktorn lugn inte finns förstår han ”jag har inte uplysningsfaktorn lugn ”. Han förstår hur uplysningsfaktorn lugn icke uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen uplysningsfaktorn lugn uppstår, När uplysningsfaktorn koncentration finns, så förstår han ”jag har uplysningsfaktorn koncentration”, eller när uplysningsfaktorn koncentration inte finns förstår han ”jag har inte uplysningsfaktorn koncentration ”. Han förstår hur uplysningsfaktorn koncentration icke uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen uplysningsfaktorn koncentration uppstår. När uplysningsfaktorn jämnmod finns, så förstår han ”jag har uplysningsfaktorn jämnmod”, eller när uplysningsfaktorn jämnmod inte finns förstår han ”jag har inte uplysningsfaktorn jämnmod”. Han förstår hur uplysningsfaktorn jämnmod icke uppstår; han förstår hur uppgivande av uppkommen uplysningsfaktorn jämnmod uppstår.

Sålunda lever han i kontemplation över mental objekt bland mentala objekt… och håller fast vid intet i denna värld.
Sålunda lever, munkar, en munk i begrundan över det mentala objektet, de sju upplysningsfaktorerna..

5 De fyra sanningarna.

Sålunda lever, munkar, en munk i begrundan över det mentala objektet, de fyra verkliga sanningarna, bland mentala objekt

Hur, munkar, lever en munk i begrundan över det mentala objektet, de fyra verkliga sanningarna, bland mentala objekt?

Jo, munkar, när en munk förstår: ”Detta är lidande”, vilket överensstämmer med verkligheten; han förstår: ”Detta är lidandets uppkomst, vilket överensstämmer med verkligheten; han förstår: Detta är lidandets upphörande”, vilket överensstämmer med verkligheten; han förstår: Detta är vägen som leder till lidandets upphörande”, vilket överensstämmer med verkligheten.

Sålunda lever han i kontemplation över mentala objekt bland de mentala objekten eller lever han i kontemplation över yttre mentala objekt bland de mentala objekten eller lever han i kontemplation över inre och yttre mentala objekt bland de mentala objekten.

Han lever i kontemplation över uppkomst av företeelser i mentala objekt eller lever han i kontemplation över upplösning av företeelser i mentala objekt eller så lever i kontemplation över av uppkomst och upplösning av företeelser i mentala objekt, eller så är hans medvetenhet grundad i tanken: ”mentala objekt existerar precis i den omfattning som är nödvändig för kunskap och minne och han lever oberoende och håller fast vid intet i denna värld”. Sålunda,  munkar, lever en munk i kontemplation över det mentala objektet de fyra verkliga sanningarna”.

FÖRSÄKRAN OM ATT UPPNÅ RESULTAT

Sannerligen, munkar, kan en människa som håller fast vid medvetandets fyra grundpelare på detta sätt i sju år, förvänta sig att förverkliga ett av två resultat: kunskap här och nu, eller, om någon rest av fasthållande fortfarande finns, ett tillstånd av icke-återvändande.

O, munkar, inte bara sju år, en människa som håller fast vid de medvetandets fyra grundpelare på detta sätt i sex år … fem år … fyra år … tre år … två år … ett år, kan  förvänta sig att förverkliga ett av två resultat: kunskap här och nu, eller, om någon rest av fasthållande fortfarande finns, ett tillstånd av icke-återvändande.

O, munkar, inte bara ett år, en människa som håller fast vid de medvetandets fyra grundpelare på detta sätt i sju månader, kan  förvänta sig att förverkliga ett av två resultat: kunskap här och nu, eller, om någon rest av fasthållande fortfarande finns, ett tillstånd av icke-återvändande.

O, munkar, inte bara sju månader, en människa som håller fast vid de medvetandets fyra grundpelare på detta sätt i sex månader … fem månader … fyra månader… tre månader … två månader … en månad … en halv månad, kan  förvänta sig att förverkliga ett av två resultat: kunskap här och nu, eller, om någon rest av fasthållande fortfarande finns, ett tillstånd av icke-återvändande.

O, munkar, inte bara en halv månad, en människa som håller fast vid de medvetandets fyra grundpelare på detta sätt i sju dagar, kan  förvänta sig att förverkliga ett av två resultat: kunskap här och nu, eller, om någon rest av fasthållande fortfarande finns, ett tillstånd av icke-återvändande.

Därför är detta  den enda vägen, munkar, för att rena människor, för att besegra sorg och klagan, för att utplåna lidande och bedrövelse, för att hålla fast vid den rätta vägen, för att uppnå Nibbana, med andra ord, Medvetenhetens Fyra Grundpelare.

Detta sade den Välsignade. Nöjda gladdes munkarna över hans ord.