SACCAVIBHANGA SUTTA
Majjhima Nikaya 141

Analys av Sanningarna

Detta har jag hört. Vid ett tillfälle vistades Den Välsignade i Hjortparken i Isipatana (de heligas tillflyktsort) nära Varanasi. Då vände han sig till munkarna och sade:

- O, munkar.

- Vördade Herre, svarade dessa munkar instämmande med Den Välsignade.

Därpå sade han:

- Dhammas oförlikneliga hjul som sattes i rörelse av Tathagata, Den Fulländade, den yppersta Upplyste, i Hjortparken i Isipatana nära Varanasi, kan inte sättas i rörelse av en eremit eller brahman eller deva eller Mara eller Brahma eller av någon i denna värld. Alltså, det var ett tillkännagivande av de Fyra Ädla Sanningarna genom att undervisa, lägga fram, fastställa, röja, analysera och klargöra dem.

Och vilka fyra? Det var tillkännagivandet av den Ädla Sanningen om otillfredsställelse (dukkha) genom att undervisa ... och klargöra den, av den Ädla Sanningen om uppkomsten (orsaken) av otillfredsställelse ... av den Ädla Sanningen om upphörandet av otillfredsställelse ... av den Ädla Sanningen om Vägen som leder till upphörandet av otillfredsställelse. Detta Dhammas oförlikneliga hjul som sattes i rörelse av Tathagata, Den Fulländade, den yppersta Upplyste, i Hjortparken i Isipatana nära Varanasi kan inte sättas i rörelse av en eremit ... eller av någon i denna värld. Alltså, det var ett tillkännagivande av de Fyra Ädla Sanningarna genom att undervisa, lägga fram, fastställa, röja, analysera och klargöra dem.

Munkar, följ Sariputta och Moggallana, förena er med Sariputta och Moggalla. Visa munkar hjälper (materiellt och andligt) dessa som lever det heliga livet. Munkar, Sariputta är lik en moder, Moggallana är lik ett barns fostermor. Munkar, Sariputta utbildar i vägen till strömövervinnelse, Moggallana till det högsta målet (arahantskap). Sariputta, munkar kan undervisa, lägga fram, fastställa, röja, analysera och klargöra de fyra Ädla Sanningarna.

Detta sade Den Välsignade och efter att ha sagt så, reste sig den Som Vandrar Med Uppfyllelse (sugato) från sin plats och gick till sin bostad. Inte långt efter att Den Välsignade hade gått vände sig Vördade Sariputta till munkarna och sade:

- Vördade vänner.

- Vördade, svarade munkarna instämmande med Sariputta.

Då sade Sariputta:

- Vördade, Dhammas oförlikneliga hjul som sattes i rörelse av Tathagata, Den Fulländade, den yppersta Upplyste, i Hjortparken i Isipatana nära Varanasi kan inte sättas i rörelse av en eremit ... eller av någon i denna värld. Alltså, det var ett tillkännagivande av de Fyra Ädla Sanningarna genom att undervisa, lägga fram, fastställa, röja, analysera och klargöra dem.

Och vilka fyra? Det var tillkännagivandet av den Ädla Sanningen om otillfredsställelse (dukkha) genom att undervisa ... och klargöra den, av den Ädla Sanningen om uppkomsten (orsaken) av otillfredsställelse ... av den Ädla Sanningen om upphörandet av otillfredsställelse ... av den Ädla Sanningen om Vägen som leder till upphörandet av otillfredsställelse.

Vad, vördade, är den Ädla Sanningen om otillfredsställelse? Födelse är otillfredsställelse, åldrande är otillfredsställelse, död är otillfredsställelse, sorg och jämmer, kroppslig smärta, mental smärta och förtvivlan är otillfredsställelse, att inte få vad man önskar, det är också otillfredsställelse: kort sagt, de fem fastklamrandena är otillfredsställelse.

Vad är födelse? Det är födelsen av varelser på de olika existensplanen, alstringen, deras avlelse, tillblivelse i existensen (återfödelse), fastklamrandenas framträdanden förvärvade av sinnesgrunderna. Detta kallas födelse.

Vad är åldrande? Det är åldrandet hos varelser på de olika existensplanen, deras förfall, trasiga tänder, grånande hår, rynkiga skinn, det krympande livsspannet, de utnötta sinnesorganen. Detta kallas åldrande.

Vad är död? Det är döden hos varelser i de olika existensplanerna, att dö, att bryta upp, försvinnandet, döden, livets slut, uppbrytandet av fastklamrandena, uppgivandet av kroppen. Detta kallas död.

Vad är sorg? Det är sorgen, sörjande, bedrövelsen, att vara sorgsen, inre sorg, inre stark sorg orsakad av någon olycka eller annat, drabbad av något slags sjukdom eller annat. Detta kallas sorg.

Vad är jämmer? Det är gråt, klagan, att gråta att klaga, tillståndet av gråt, tillståndet av klagan orsakad av någon olycka eller annat, drabbad av något slags sjukdom eller annat. Detta kallas jämmer.

Vad är otillfredsställelse? Det är kroppslig otillfredsställelse, kroppsligt obehag, den smärtsamma och obehagliga känsla som skapas av kroppslig kontakt. Detta kallas otillfredsställelse.

Vad är förtvivlan? Det är mental otillfredsställelse, obehag, den smärtsamma och obehagliga känsla som skapas av mental kontakt. Detta kallas förtvivlan.

Vad är misströstan? Det är modfälldhet, misströstan, tillståndet av modfälldhet, tillståndet av misströstan orsakad av någon olycka eller annat, drabbad av något slags sjukdom eller annat. Detta kallas misströstan.

Vad menas med att inte få vad man önskar, är det också otillfredsställelse? Hos varelser som är föremål för födelse kommer önskan: ”Må vi inte bli föremål för födelse och må inte födelse hända oss.” Men detta kan inte uppnås bara genom önskan. Så att inte få vad man önskar, det är också otillfredsställelse. Hos varelser som är föremål för åldrande kommer önskan: ”Må vi inte bli föremål för åldrande och må inte åldrande hända oss.” … Hos varelser som är föremål för sjukdom kommer önskan: ”Må vi inte bli föremål för sjukdom och må inte sjukdom hända oss.” … Hos varelser som är föremål för död kommer önskan: ”Må vi inte bli föremål för död och må inte död hända oss.” …. Hos varelser som är föremål för födelse kommer önskan: ”Må vi inte bli föremål för sorg, jämmer, otillfredsställelse, förtvivlan och misströstan och må inte sorg, jämmer, otillfredsställelse, förtvivlan och misströstan hända oss.”. Men detta kan inte uppnås bara genom önskan. Så att inte få vad man önskar, det är också otillfredsställelse.

Vad, i korthet, gör de fem fastklamrandena till föremål att hålla fast vid otillfredsställelse? Dessa är fastklamrandena som är föremål för att hålla fast, känslans fastklamrande, varseblivningens fastklamrande, mentala (vilje) gestaltningar, medvetandets fastklamrande, föremål för att hålla fast. Detta är, i korthet, de fem fastklamrandena som gör dem till föremål för att hålla fast, till otillfredsställelse. Detta kallas den Ädla Sanningen om lidande.

Vad är den Ädla Sanningen om lidandets uppkomst? Det är detta begär som skapar återtillblivelse (återfödelse) förenat med våldsam girighet och som finner välbehag överallt, nämligen begär efter sensuella njutningar, begär efter existens och begär efter icke-existens (självförintelse). Detta kallas den Ädla Sanningen om lidandets uppkomst.

Vad är den Ädla Sanningen om lidandet upphörande? Det är den fullständiga utplåningen av själva detta begär, uppgeendet av det, avståelsen från det, befrielsen av sig själv från det och och lösgörande av sig själv från det. Detta kallas den Ädla Sanningen om lidandets upphörande.

Och vad är den Ädla Sanningen om Vägen som leder till lidandets upphörande? Det är själva denna Ädla Åttafaldiga Väg, nämligen: rätt förståelse, rätt tanke, rätt tal, rätt handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt uppmärksamhet. Rätt koncentration.

Och vad är rätt förståelse? Det är denna insikt om lidandet, insikt om lidandets uppkomst, insikt om lidandets upphörande, insikt om vägen som leder till lidandets upphörande. Detta kallas rätt förståelse.

Vad är rätt tanke? Tanke på avstående, tanke på god vilja, tanke på att icke skada – detta kallas rätt tanke.

Vad är rätt tal? Avhållsamhet från osant tal, avhållsamhet från skvaller, avhållsamhet från hårt tal, avhållsamhet från meningslöst pladder, detta kallas rätt tal.

Vad är rätt handlande? Avhållsamhet från att döda, avhållsamhet från att stjäla, avhållsamhet från otillåten sexuell tillfredsställelse, detta kallas rätt handlande.

Vad är rätt livsföring? Här finns den ädle lärjungen som undviker fel livsföring och skapar sitt liv genom rätt livsföring, detta kallas rätt livsföring.

Vad är rätt strävan? Här finns den ädle lärjungen som uppbjuder sin vilja, strävar, väcker energi, stärker sitt sinne, bemödar sig att förhindra uppkomsten av det onda, av ogynnsamma tankar som redan har uppkommit; uppbjuder sin vilja ...(som tidigare) förvisa det onda, ogynnsamma tankar som ännu inte har uppkommit; uppbjuder sin vilja … strävar, väcker energi, stärker sitt sinne bemödar sig att stå fast, att upprätthålla, öka, att få till mognad, utveckling, och att fullfölja de gynnsamma tankar som har uppkommit. Detta kallas rätt strävan.

Vad är rätt uppmärksamhet? Här finns den ädle lärjungen som lever genom att praktisera begrundan över kroppen, ivrigt, klart förstående och medveten (om det) och som har besegrat begär och nedslagenhet i fråga om världen (kroppens).

Han lever genom att praktisera känslobegrundan över känslor, ivrigt, klart förstående och medveten (om det), och som har besegrat begär och nedslagenhet i fråga om världen (kroppens).

Han lever genom att praktisera sinnesbegrundan över sinnet ivrigt, klart förstående och medveten (om det), och som har besegrat begär och nedslagenhet i fråga om världen (kroppens).

Han lever genom att praktisera sinnesobjektsbegrundan över sinnesobjekt ivrigt, klart förstående och medveten (om det), och som har besegrat begär och nedslagenhet i fråga om världen (kroppens). Detta kallas rätt uppmärksamhet.

Och vad är rätt koncentration? Här finns den ädle lärjungen som håller sig undan från sinnesbegär. Undan från ogynnsamma tankar, uppnår och står fast i den första meditativa hänryckningen (jhana), som är lösgörande, förenat med tanke, uthållig tanke och känner glädje och lycka.

Genom att minska tanke, uthållig tanke, uppnår och står han fast i den andra meditativa hänryckningen (jhana), som är inre stillhet, som är förening (av sinnet) utan tanke, uthållig tanke och känner glädje och lycka.

Genom att lösgöra sig från glädje vistas han i jämvikt, uppmärksam och med klar förståelse och njuter av kroppens lycka och uppnår och står fast i den tredje meditativa hänryckningen (jhana) som de ädla (ariyas) kallar ”Att vistas i jämvikt, uppmärksamhet och lycksalighet”.

Genom att ge upp lycka och lidande, redan genom försvinnandet av glädje och sorg, uppnår och står han fast i den fjärde meditativa hänryckningen (jhana) som varken är lidande eller lycka och som är renheten av jämviktens uppmärksamhet. Detta kallas rätt koncentration.

Detta kallas den Ädla Sanningen om Vägen som leder till lidandets upphörande.

Dhammas oförlikneliga hjul som sattes i rörelse av Tathagata, Den Fulländade, den yppersta Upplyste, i Hjortparken i Isipatana nära Varanasi, kan inte sättas i rörelse av en eremit eller brahman eller deva eller Mara eller Brahma eller av någon i denna värld. Alltså, det var ett tillkännagivande av de Fyra Ädla Sanningarna genom att undervisa, lägga fram, fastställa, röja, analysera och klargöra dem.

Detta sade Vördade Sariputta. Nöjda i hjärtat gladde sig dessa munkar åt Vördade Sariputtas ord.