Detta har jag hört:

En gång vistades den Välsignade i Gaya tillsammans med tusen munkar. Han sade till dem:

Munkar, allt står i lågor. Vad är det som står i lågor?

Munkar, ögat står i lågor. Alla synbara ting står i lågor. Ögats medvetande står i lågor. Ögats intryck står i lågor. Och allt som uppstår på grund av ögats intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt det står också i lågor. Från vilken eld stiger lågorna? Lågor från begärets eld, från hatets eld, från villfarelsens eld. Jag säger att det brinner från födelsens, åldrandets och dödens, från sorgens, förtvivlans, plågans, våndans och misströstans eld.

Örat står i lågor. Ljuden står i lågor. Örats medvetande står i lågor. Örats intryck står i lågor. Och allt som uppstår på grund av örats intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt, det står också i lågor. Från vilken eld stiger lågorna? Lågor från begärets eld, från hatets eld, från villfarelsens eld. Jag säger att det brinner från födelsens, åldrandets och dödens, från sorgens, förtvivlans, plågans, våndans och misströstans eld.

Näsan står i lågor. Doften står i lågor. Näsans medvetande står i lågor. Näsans intryck står i lågor. Och allt som uppstår på grund av näsans intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt, det står också i lågor. Från vilken eld stiger lågorna? Lågor från begärets eld, från hatets eld, från villfarelsens eld. Jag säger att det brinner från födelsens, åldrandets och dödens, från sorgens, förtvivlans, plågans, våndans och misströstans eld.

Tungan står i lågor. Smaken står i lågor. Tungans medvetande står i lågor. Tungans intryck står i lågor. Och allt som uppstår på grund av tungans intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt, det står också i lågor. Från vilken eld stiger lågorna? Lågor från begärets eld, från hatets eld, från villfarelsens eld. Jag säger att det brinner från födelsens, åldrandets och dödens, från sorgens, förtvivlans, plågans, våndans och misströstans eld.

Kroppen står i lågor. Alla påtagliga förnimmelser står i lågor. Kroppens medvetande står i lågor. Kroppens intryck står i lågor. Och allt som uppstår på grund av kroppens intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt, det står också i lågor. Från vilken eld stiger lågorna? Lågor från begärets eld, från hatets eld, från villfarelsens eld. Jag säger att det brinner från födelsens, åldrandets och dödens, från sorgens, förtvivlans, plågans, våndans och misströstans eld.

Sinnet står i lågor. Mentala objekt står i lågor. Sinnets medvetande står i lågor. Sinnets intryck står i lågor. Och allt som uppstår på grund av sinnets intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt, det står också i lågor. Från vilken eld stiger lågorna? Lågor från begärets eld, från hatets eld, från villfarelsens eld. Jag säger att det brinner från födelsens, åldrandets och dödens, från sorgens, förtvivlans, plågans, våndans och misströstans eld.

Munkar, en insiktsfull och nobel lärjunge som förstår detta tar sig
ur ögats villfarelse, ur alla synbara tings villfarelse, ur ögats medvetandes villfarelse och all villfarelse som uppstår på grund av ögats intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt,
tar sig ur örats villfarelse, ur ljudens villfarelse, ur örats medvetandes villfarelse och all villfarelse som uppstår på grund av örats intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt,
tar sig ur näsans villfarelse, doftens villfarelse, ur näsan medvetandes villfarelse och all villfarelse som uppstår på grund av näsans intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt,
tar sig ur tungans villfarelse, ur smakens villfarelse, ur tungans medvetandes villfarelse och all villfarelse som uppstår på grund av tungans intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt,
tar sig ur sinnets villfarelse, ur mentala objekts villfarelse, ur sinnets medvetandes villfarelse och all villfarelse som uppstår på grund av sinnets intryck - upplevt som angenämt eller plågsamt, eller varken angenämt eller plågsamt.

När han tagit sig ur villfarelsen blir han obunden, när han blivit obunden blir han befriad. När han blivit befriad vet han om att han är befriad. Och han vet: födelse har upphört, det heliga livet har levts, det som skulle göras har blivit gjort, det finns därför inte mer att göra.

Detta sade den Välsignade. Munkarna gladde sig och fröjdades över hans ord.

När denna förklaringen hade getts blev munkarna befriade från orenheter och utan bindning.

(Svensk översättning Kerstin Jönhagen. Från engelsk översättning från pali av Walpola Rahula)