BRAHMANA SUTTA
Samyuttangutta Nikaya 51.15

Till brahminen Unnabha
 

Jag har hört att vid ett tillfälle vistades Vördade Ananda i Kosambi, i Ghositas park. Då begav sig brahminen Unnabha dit där Vördade Ananda vistades och hälsade honom vördsamt vid ankomsten. Efter att har utbytt vänliga och vördsamma hälsningar, satte han sig vid ena sidan. När han satt sig där sade han till Vördade Ananda:
- Mästare Ananda, vilket är målet med detta heliga liv som levs under den begrundande Gotama?
- Brahmin, det heliga livet levs under Den Välsignade med målet att överge begär .
- Finns det någon väg, finns det träning för att överge detta begär?
- Ja, det finns en väg, träning för att överge detta begär.
- Vilken är vägen, träningen för att överge detta begär?
- Brahmin, Det finns fall, när en munk utvecklar grundkraften försedd med koncentration, grundad på begär och falskt utövande. Han utvecklar grundkraften försedd med koncentration, grundad på uthållighet ... koncentration, grundad på avsikt ... koncentration, grundad i avskiljande av falskt utförande. Detta, brahmin, är vägen, träningen för att överge detta begär.
- Om det är så, mästare Ananda, då är det en ändlös väg, och inte en med ett slut, för det är omöjligt att någon skulle kunna överge begär med hjälp av begär.
- I så fall, brahmin låt mig fråga dig på detta vis. Svara som du tycker. Vad tror du: hade du inte först detta begär och tänkte ”jag vill gå till parken” och när du kom till parken var inte då det speciella begäret stillat?
- Jo, Herre.
- Hade du inte först denna uthållighet och tänkte ”jag vill gå till parken” och när du kom till parken var inte då den speciella uthålligheten stillad?
- Jo, Herre.
- Hade du inte först denna avsikt och tänkte ”jag vill gå till parken” och när du kom till parken var inte då den speciella avsikten stillad?
- Jo, Herre.
- Hade du inte först (en handling av) avskiljande och tänkte ”jag vill gå till parken” och när du kom till parken var inte då det speciella avskiljandet stillat?
- Jo, Herre.
- Så är det med en arahant vars psykiska utflöde har slutat, som har nått förverkligande, gjort uppgiften, lagt ner bördan, nått det sanna målet, totalt förstört tillblivelsens boja och som är befriad genom rätt kunskap.
Vilket begär han än först hade för att bli arahant var, när han nådde arahantskapet, detta speciella begär stillat. Vilken uthållighet han än först hade för att bli arahant var, när han nådde arahantskapet, denna speciella uthållighet stillad. Vilken avsikt han än först hade för att bli arahant var, när han nådde arahantskapet, denna speciella avsikt stillad. Vilket avskiljande han än först hade för att bli arahant var, när han nådde arahantskapet, detta speciella avskiljande stillat. Så vad tror du, brahmin. Är detta en ändlös väg, eller en med ett slut?
- Du har rätt Mästare Ananda. Detta är en väg med ett slut och inte en ändlös. Ypperligt, mästare Ananda, det mest ypperliga, o Herre! Det är, mästare Ananda, som om man satt upprätt det som varit kastat omkull, eller visat det som varit dolt, eller att visa vägen för någon som gått vilse, eller tänt en lampa i mörkret så att de som har ögon må se – och så har mästare Ananda - genom många tankeled gjort Dhamma tydlig. Jag tar min tillflykt till Mästare Gotama, Dhamma och munkförsamlingen. Må mästare Ananda komma ihåg mig som en lekmannaefterföljare som tagit tillflykt från denna dag till livets slut.