PUNNIKA OCH BRAHMINEN
Therigatha 12.1

Punnika:

Jag är en frusen vattenbärerska,
som alltid går ned till vattnet
med rädsla för mina husmödrars slag,
plågad av deras ilska och onda ord.
Men du, brahmin,
vad är du rädd för
när du alltid går ned till vattnet
med frysande och darrande lemmar?

Brahminen:

Punnika, du vet väl varför.
Du frågar en som utför skicklig kamma1
som avvärjer det onda.
Vem som än gör ond kamma, gammal som ung,
blir renad genom vattenrening,
befriad från ond kamma.

Punnika:

Vem lärde dig det där
— från en okunnig till en annan —
“Den som utför vattenrening
blir befriad från ond kamma?”
På det viset skulle ju alla fara till himlen:
alla grodor, sköldpaddor,
ormar, krokodiler
och allt annat som lever i vattnet.
Fårslaktare, grisslaktare,
fiskare, jägare,
tjuvar, bödlar,
och alla andra som gör ont,
alla skulle genom vattenrening
bli befriade från ond kamma.

Om dessa floder kunde bära bort
den onda kamma du begått i det förflutna,
då skulle den bära bort dina förtjänster2 också,
och då skulle du bli
fullständigt strandsatt.
Vad det än är som du räds,
som hela tiden får dig att gå ned till vattnet –
gör det inte.
Låt inte kölden göra illa din hud.

Brahminen:

Jag har följt en eländig väg, o visa kvinna
och nu har du lett mig tillbaka
till den ädla.
Jag skänker dig denna dräkt till vattenrening.

Punnika:

Behåll du dräkten. Jag behöver den inte.
Om du är rädd för smärta,
om du ogillar smärta,
då ska du inte utföra ond kamma,
varken öppet eller i det fördolda.
Men om du gör eller kommer att göra
någon ond kamma,
då vinner du ingen frihet från smärta,
inte ens om du störtar upp och flyr iväg.
Om du är rädd för smärta,
om du ogillar smärta,
tag då din tillflykt till Den uppvaknade,
till Dhamman och till Sanghan.
Tag på dig föreskrifterna:
Det kommer att leda dig till befrielse.

Brahminen:

Jag tar min tillflykt till Den uppvaknade;
till Dhamman och Sanghan.
Jag tar på mig föreskrifterna:
som kommer att leda till min befrielse.

Förut var jag en av Brahmas fränder,
nu är jag en äkta brahmin3.
Jag är en man med trefaldig kunskap,
fulländad i kunskap,
trygg och helt ren.


 

1 ”kamma” är ett ord som bokstavligen betyder ”handling” – alltså våra medvetna val och gärningar. Ibland misstar man kamma med frukten eller resultatet av kamma (kamma-vipaka), som man antingen upplever ganska omgående eller senare. Kamma omfattar inte bara kroppsliga gärningar, utan även verbala och mentala. I denna historia ser vi hur brahminen har underhållit falska och i princip oskickliga föreställningar, som lett till rädsla och ”tvångshandlingar”.

2 ”förtjänster” är en översättning av punna (sanskrit punya), som beskrivs som ett inre välbefinnande och välgång, som kommer av ens goda eller skickliga gärningar (kusala kamma).

3Brahmin (från pali braahmaa.na): Brahminkastet i Indien har länge hävdat att dess medlemmar av blotta födseln, är värdiga den största respekten. Buddhismen använde termen brahman för att beteckna de som nått målet av insikt, för att visa att respekten vinner man inte genom födsel, ras eller kast, utan genom andlig mognad och framsteg. I buddhistiska sammanhang blir denna term synonym med arahant. (från www.accesstoinsight.org ).

(Svensk översättning Viryabodhi. Från engelsk översättning från pali av Thanissaro Bhikkhu från 
www. accesstoinsight.org)