1. - Den som återföds, Nagasena, är det den samma personen eller en annan?

- Varken den samme eller någon annan.
- Förklara för mig.
- När en kruka mjölk som först förvandlas till ostmassa, sedan till smör, sedan till ghee, då är det inte rätt att säga att gheen, smöret eller ostmassan är det samma som mjölken, men de har kommit från den, men det skulle inte heller vara rätt att säga att de är något annat.

2. - Är människan som inte vill bli återfödd medveten om detta?

- Ja, min kung.
- Hur vet hon det?
- Genom att allt som orsakar eller betingar återfödelse upphört. Som en bonde som inte plogar eller sår eller skördar skulle veta att hans spannmålsmagasin inte skulle fyllas på.

3. - Hos någon Nagasena, hos någon där kunskap (ñâna) uppstår, uppstår där också visdom (pañña)?

- Ja, min kung.
- Är kunskap det samma som visdom?
- Ja, min kung.
- Då skulle hon med sin kunskap och visdom inte ha villfarelse om något?
- Hon skulle fortfarande ha villfarelse om de saker hon inte lärt men beträffande det hon åstadkommit genom visdom – det är uppfattningen om obeständighet, otillfredsställelse och icke-jag – skulle hon inte ha villfarelse.
- Vad skulle då ha hänt med hennes villfarelser på dessa punkter?
- Från det ögonblick då kunskap uppstår, försvinner villfarelse. Så som när ljuset kommer, mörkret försvinner.
- När visdomen har gjort sin uppgift, då försvinner den, men hennes förståelse om obeständighet, otillfredsställelse och icke-jag försvinner inte.
- Förklara för mig.
- Som en person som vill skriva ett brev om natten skulle ha en lampa tänd och sedan skriva brevet. Sedan skulle hon släcka lampan, men fast lampan hade släckts skulle brevet finnas kvar.

4. - Skulle den som inte vill bli återfödd ha någon känsla av smärta?

- Hon känner kanske fysisk smärta, min kung, men ingen mental smärta.
- Om hon har känslor av smärta, varför dör hon inte bara och når begärets utsläckande och gör slut på lidande?
- Arahanten har varken förkärlek för livet eller motvilja mot det. Arahanten skakar inte ner den omogna frukten utan inväntar tiden för dess mognad. Ty detta sades av Vördade Sariputta, Buddhas chefsmunk:

Det är inte döden, inte heller livet jag troget håller fast vid.
Som tjänaren bidar sin lön
så bidar jag min tid.
Medveten och fullt förstående
bidar jag min tid.
(Författarens fotnot: thag 1002, 1003)

5. - Är en behaglig känsla gynnsam, ogynnsam eller neutral?

- Den kan var någon av de tre.
- Men vördade herre, om gynnsamma villkor inte är smärtsamma och smärtsamma är ogynnsamma, kan det inte finnas någon gynnsam betingelse som samtidigt är smärtsam? (Författarens fotnot: Gynnsamma handlingar får inte smärtsamma följder, men vi kanske finner dem svåra att göra på grund av vårt fastklamrande och vår illvilja. Det är föroreningarna som gör att vi lider, inte de goda handlingarna. Ogynnsamma handlingar får smärtsamma följder, men vi kanske tycker om att göra dem på grund av villfarelse. När följden kommer, lider vi.)
- Vad tror du, min kung? Om en man håller en het järnboll i den ena handen och en isboll i den andra, skulle båda gör honom illa?
- Det skulle de verkligen.
- Då måste ditt antagande vara fel. Om båda inte är heta men den heta gör illa och båda inte är kalla men den kalla gör illa, då kommer smärtan inte från den heta eller kalla.
- Jag förstår inte ditt resonemang. Var snäll och förklara frågan.

Sedan undervisade den äldre kungen i Abhidhamma:

- Det finns sex njutningar som hör ihop med världen och sex med avsägelsen (Munk-och nunnelivet. Övers. anm). Sex världsliga sorger och sex i avsägelsen. Sex neutrala känslor i varje fall, tillsammans trettiosex. Sedan finns det trettiosex känslor i det förgångna, nuvarande och framtiden, så tillsammans finns det etthundraåtta känslor.

6. - Vad är det Nagasena, som återföds?

- Sinne och materia.
- Är det detta sinne och materia som återföds?
- Nej, det är det inte, men genom detta sinne och materia görs handlingar och på grund av dessa handlingar återföds ett annat sinne och materia. Men detta sinne och materia är därmed inte befriat från följderna av dess tidigare handlingar.
- Förklara för mig.
- Det är som en eld som en man tänder och efter att ha värmt sig lämnar han den brinnande och går bort. Sedan om den elden tände en annan mans fält och ägaren tog fast honom och anklagade honom inför kungen och sade. ”Ers Majestät, Jag har inte satt eld på denna mans fält. Elden som jag lämnade brinnande var annorlunda än denna som bränt hans fält. Jag är inte skyldig” Skulle han förtjäna straff?
- Ja, verkligen, eftersom enligt vad han sade, var den senare elden en följd av den första.
- Precis så, min kung, Genom detta sinne och materia görs handlingar och på grund av dessa handlingar återföds ett annat sinne och materia. Men detta sinne och materia är därigenom inte befriat från följderna av tidigare handlingar.

7. - Vill du, Nagasena, återfödas?

- Vad är det för mening med att fråga detta igen? Har jag inte redan talat om för dig att om jag dör med fastklamrande i mitt sinne kommer jag att återfödas, om inte kommer jag inte att göra det.

8. - Du har just förklarat sinne och materia. Och, vad är sinne och vad är materia?

- Allt som är grovt är materia, allt som är subtilt och sinne eller sinnestillstånd är mentalt.
- Varför föds de inte åtskilda?
- Dessa betingelser har lika samband som äggulan och dess skal, de uppstår alltid tillsammans och alltså har de samband sedan urgamla tider.

9. - Nagasena, när du säger ”Urgamla tider”, vilken tid menas. Finns det en sådan?

- Tid betyder det förflutna, närvarande och framtid. Det finns en del för vilka tid existerar och en del för vilken den inte gör det. Där det finns varelser som kommer att återfödas, existerar tid för dem, där det finns varelser som inte kommer att återfödas, existerar inte tid för dem.
- Bra talat, Nagasena, du är skicklig i att svara.