STRÄVAN ELLER ENERGI

viriya

En upplysningsfaktor

av Bhante Paññaratana

 

En ung man som jag träffade berättade att han inte hade några begär alls. Det hade gått sex år sedan han känt ilska senast. Han undrade om han nått Nibbana. Denne man hade en obalanserad strävan. Även Buddha strävade hårt efter det han nått Nibbana. Han mediterade. Han pratade både med devas (gudar) och människor och med dem som hade problem. Han hade stark energi.

Ibland har vi stark strävan och ibland svag. Vi fungerar olika vid olika tidpunkter. En bra egenskap hos en människa kan gå ner på grund av brist på reflektion. Man behåller lättare en bra egenskap om man reflekterar på den i meditationen. Om man inte begrundar innebär det icke-uppkomst av upplysningsfaktorer. Om jag är stark, kraftfull och modig blir en bra egenskap bättre. Vi kan bygga upp goda egenskaper genom elva olika metoder.

I
Reflektera över rysligheter och bedrövelser, över hur farligt det är att födas. Det finns fyra världar där människor har det svårt, men en människa som kan använda sin strävan kan gå ur dessa världar och födas i en bättre. I vår egen värld kan en människa födas i ett bra land där Dhamma finns. Hon kan också födas till en av de sex olika deva-världarna, som det skrivits om i Deva-dutta sutta.

II
En lat människa uppnår aldrig Nibbana. En svag strävan kan yttra sig på många sätt. Jag kan skylla på att det är alldeles för tidigt. Eller att jag ätit för mycket och inte orkar meditera. Jag får besök så idag hinner jag inte. Idag har jag så mycket att göra så jag väntar tills i morgon. Men "i morgon" kommer aldrig. Det blir katastrofalt för den lata människan. Hon vill inte möta verkligheten. En människa med stark strävan mediterar vid alla tillfällen. Om hon går mediterar hon. När hon sitter känner hon hur kroppen fungerar. Om man är lat ger man chans åt känslorna och blir känslornas slav.

De visa som mediterar
och ständigt visar ihärdighet
och fast beslutsamhet,
de uppnår Nibbana, det högsta,
friheten från bojor
Dhammapada 22

III
Det är omöjligt att nå Nibbana utan att sträva. Även Buddha strävade i sex år innan han uppnådde Nibbana. Det finns ingen annan väg än att praktisera. Det tar bort slöhet.

IV
Munkar och nunnor har fyra behov, nämligen kläder, mat, medicin och en plats att bo på. En munk som tar emot något av detta måste göra det på rätt sätt och acceptera det som ges, därför att de människor som ger är inte släkt eller anställda. De ger med rent sinne. En munks eller nunnas liv skall inte levas som en fars, han eller hon måste ha stark strävan. En dag tjugo år efter Buddhas upplysning, började munkarna och nunnorna göra lite som de ville. Buddha sade till dem att de måste praktisera kärlek minst en minut. Gick inte det fick de inte vara munk eller nunna. De måste äta med respekt, annars skulle det kännas som om de svalt ett eldklot. Många munkar lämnade då munklivet eller blev sjuka. Andra däremot praktiserade mer och bättre.

Det berättas om en munk som hette MahaMitta som bodde i en berggrotta nära åkern till en bondgård. Han brukade gå till en speciell familj med en mamma och hennes dotter när han tiggde mat. Mamman respekterade honom som sin son och gav honom alltid det bästa av maten. En dag skulle hon gå ett ärende och kunde inte vara hemma själv för att ge dana, men gjorde i ordning ris och ost. Hon sa till dottern att hon lagat mat. Hon sa också att hon själv ätit av det ris som blivit bränt i risgrytan tillsammans med det extra kokvattnet och salt. Fattigt folk brukade äta även detta som blev när riset kokades och mamman och hennes dotter var fattiga. Munken råkade vara i närheten och hörde samtalet. Han vände ledsen om och beslöt att inte gå tillbaka förrän han nått Nibbana. Han hängde ut sina munkkläder och gick inte ut. Så stark strävan hade han. Sedan gick han tillbaka till familjen och accepterade och tackade för maten. Dottern märkte hur lugn och avslappnad hennes bror var och kände att det var något speciellt med honom.. När mamman kom tillbaka och fick höra om munkens besök förstod hon att han praktiserat bättre.

IV
Reflektera över styrkan i Buddhas lära. Där finns sju nobla klenoder, dhana.. Den människa som äger dessa sju är förträffliga antingen hon är munk eller lekman. De är:

1. Förtroende

Man kan tro på någon eller något utan orsak därför att det varit "sanning" för generationers människor eller för att det står i "heliga böcker". Sådant förtroende ger inte tillfälle till att själv utforska. Men det man får genom egen erfarenhet genom det man hört eller sett om till exempel en människa skapar ett förtroende för denna. Moder Theresa är en sådan människa, Dalai Lama en annan. Ett förtroende som bygger på egna erfarenheter kan bli fel tills man inte fått en annan uppfattning gäller det man själv kommit fram till.

2 .Etik

Etik, sila, är grunden i Buddhas lära tillsammans med koncentration, samadhi, och visdom, pañña. En lekman iakttar fem, åtta eller tio etiska levnadsregler. En munk har 227 munkregler att följa och nunnor 412.

3. Skamkänsla

Man måste kunna känna skam över att göra onda saker.

4. Rädsla för följder

Man måste ha rädsla för att få dåligt karma om man gör onda saker.

5. Kunskap genom lärande

Det finns tre sätt att skaffa kunskap: a) genom att tänka, b) genom att lyssna, c) genom meditation.

6. Generositet

Att utöva generositet minskar begären. Mitt jag kräver alltid mycket, Det kräver pengar, mat, sex, berömmelse. Begären är som sjukdomar för en andlig person och generositet hjälper oss att minska begären.

7. Visdom

De personer som strävar efter, tänker på och tillägnar sig dessa sju klenoder, både lekmän och munkar, lever lugnt och harmoniskt.

VI
Förmana sig själv till strävan och tänka på Buddhas sätt att praktisera genom egen strävan.

VII
Reflektera över styrkan i gemenskap och själsfrändskap. Att meditera tillsammans ger energi. Hur andlig gemenskap ger energisk utstrålning har vi sett på TV från muslimernas böner i Mekka eller hört vid recitationer från tusentals deltagare i buddhistceremonier.

VII
Reflektera över värdet och styrkan i att följa vägledning för ett heligt liv.

IX
Vi ska sträva efter att undvika lata personer.

X
Vi ska umgås med människor som praktiserar och gör bruk av strävan och disciplin. I zentraditionen finns tydligt exempel på gemensam strävan. I zenklostret använder man bara kallt vatten till att tvätta sig i, man springer samtidigt, alla städar tillsammans och lagar mat. Alla måste göra allting. Och i meditationssalen, zendon, råder sträng disciplin.

XI
Att stödja sig mot dessa tio metoder och praktisera dem fungerar som en upplysningsfaktor.