GLÄDJE - piti - EN UPPLYSNINGSFAKTOR
Upasamanussati
Att meditera över
upasama
upasama = frid
av Bhante Paññaratana
| När jag var femton år gammal fick jag ensam ta ansvar för
mycket hemma, då mina syskon flyttade hemifrån. Tidigt på
morgonen måste jag mjölka korna och sen gick jag till skolan.
Jag hade också hand om rismaskinen. Det var för mycket för
mig och efter ett halvår var jag trött. Men jag fortsatte i tre
år på detta vis. Men då hade det blivit ett stort problem
för mig, jag var ledsen och ville inte fortsätta. Jag for till
Indien och fick lugn efter tre år.
Detta dhammatal ska handla om lugn, om frid och om att reflektera över frid - Nibbanas frid, upasama-nussati. Det berättas om en brahmin som bodde i trakten av Jetalunden där Buddha ofta vistades. Denne brahmin var risodlare och Buddha tänkte att han nu var mogen att förstå dhamma. Regnperioden närmade sig och brahminen gick till risåkern och rensade ogräs. Buddha gick förbi och undrade: "Vad gör du?" och brahminen svarade att han höll på att rensa ogräs. Buddha gick vidare men gick nästa dag åter förbi och frågade: "Vad gör du?". Brahminen svarade att han grävde. Den tredje dagen svarade brahminen att han grävde, när Buddha frågade vad han gjorde. Den fjärde dagen frågade Buddha igen: "Vad gör du?" Brahminen svarade att han var sysselsatt med att placera ut risplantorna för att plantera dem. Brahminen undrade varför Buddha kom varje dag och var intresserad av risodlingen. "Jag ska ge en del av skörden till Buddha, när den är klar", tänkte brahminen. När skörden var klar kom Buddha och undrade: "Vad gör du?". "Jag samlar all skörd på ett ställe", svarade brahminen. På natten blev det hård storm och regn och skörden blåste iväg och blev förstörd. Brahminen blev mycket ledsen för han hade ju tänkt ge av skörden till Buddha. "Jag vill inte äta idag när jag inte kan ge av skörden till Buddha." Buddha som förstod brahminens känslor kom till hans hem och undervisade honom i hur längtan skapar sorg och fruktan. Dhammapada säger:
Ur det angenäma uppstår sorg
Ur beroende uppstår sorg
Dessa fem sinnestillstånd, angenämt, kärlek, beroende, njutning, törst som orsakar sorg bryter en människas lugn. Då är det bra att reflektera över begreppet frid - upasamanussati Genom hela Buddhas lära betonas det hur viktigt det är med frid. Att ha frid är att nå Nibbana. För att nå dit behövs psykisk harmoni. Den som vill reflektera över frid - upasamanussati och minska dessa fem sinnestillstånd går till en lugn plats och mediterar över den psykiska utveckling som leder till Nibbana. Nibbana är frihet från illusioner och innebär att ha övervunnit begären som uppstår på grund av de sex sinnena, begär att se, höra, lukta, smaka, känna och tänka. Det innebär befrielse från begär till sensuella njutningar, till existens och till icke-existens. Då bryts de karmiska orsakerna som jag själv skaffat och återfödelser avbryts. Nibbana är sanningen, den riktiga verkligheten. Verkligheten för oss innebär till exempel att vi ser en blomma. Vi ser den, men det är ändå inte den riktiga verkligheten vi ser. För såg vi den skulle vi också se hur blomman ändras sekund för sekund för att gå mot sin vissning. Nibbana förutsätter ingen tro, den ger resultat här och nu. Nibbana förändras inte. Nibbana betyder frihet från oro. Tankar på att allt förändras, att i dag råder detta förhållande, men i morgon kanske ett annat, alla sådana tankar finns inte kvar. Nibbana betyder att vara helt fri. Men om jag inte kan använda de fem energierna bygger jag nya karma som binder mig. När vi praktiserar kan vi under en sekund bli helt fria från lusta och begär och det skapar visdom och förtroende. Vi samlar energi till vi når Nibbana. När vi reflekterar över frid - upasamanussati vänds sorg och oro till glädje - piti.
Ur törst uppstår sorg, Dhammapada
|
 |
 |
 |