MEDVETENHETENS FYRA GRUNDPELARE
satipatthana

medvetenhet om

kroppen kayanupassana

känslorna vedanupassana

sinnet cittanupassana

tankarna dhammanupassana


MEDVETENHET OM KROPPEN

kayanupassana

av Bhante Paññaratana

 

Om vi "tycker om", vilket leder till begär eller "inte tycker om", vilket leder till hat spelar ingen roll. Känslorna är ändå föränderliga - anicca, men de leder till lidande - dukkha. Detta är ofta svårt att fatta för människor. Vi ser inte att både begär och hat innebär lidande. Buddhas lära visar oss att det är så. Läran visar också att om vi verkligen förstår att allting är förgänglighet och lidande, förstår vi också att allt är anatt , dvs att det inte finns något som vi kan kalla evig själ. Genom en djupare medvetenhet börjar vi kunna förstå denna verklighet.

I medvetande-suttorna, satipatthana-suttorna, visas metoder för att nå sådan medvetenhet.

Målet är att nå dit att vad vi än gör eller säger, bara pratar om det som är betydelsefullt och värdefullt, att vi bara pratar om medvetenhet. I suttans kommentar berättas om hur Buddha besökte Kurulandet i Kamâsaområdet där människorna hade mycket bra karma. Om de pratade med varandra var det bara om medvetenhet. Två kvinnor träffades vid brunnen och i stället för att skvallra om grannar och bekanta frågade de varandra hur de lyckades med att vara medvetna och de rådde varandra att praktisera.

I Buddhas Meditationstal analyserar han människan genom medvetenhet om

  • kroppen kayanupassana
  • känslorna vedanupassana
  • sinnet cittanupassana
  • tankarna dhammanupassana

Medvetenhet kopplad med koncentration genomlyser hela människan för att få svar på frågan: "Finns det något oförgängligt?"

Det finns 14 meditationsobjekt i fråga om kroppen:

  • in-och utandning
  • fyra kroppsställningar (sitta, gå, stå, ligga)
  • medvetenhet och klarhet i medvetandet
  • kroppens 32 beståndsdelar
  • de fyra elementen
  • begravningsplatsen

När vi sitter ner för att meditera behöver sinnet tid för att lugna ner sig. Tankar kommer nämligen hela tiden. Vi tänker på det som varit och vi tänker på framtiden. Att sitta ner och slappna av gör det lättare att lugna sinnet. Buddha säger att vi ska försöka att välja en "tom plats" där det är lite folk. Skogen är en bra plats. Människan hör ihop med naturen. Kontakten med jorden ger stark energi, vi får frisk luft och vi får syre från trädens löv. Det blir lättare att praktisera på en sådan plats. Meditationsställningen är också viktig. Genom att sitta med rak rygg blir luftvägarna fria och det blir lättare att koncentrera sig på andningen.

Fyra steg till den kroppsliga medvetenheten:

  1. Upprepa inte hela tiden orden "andas in", "andas ut". Det kan vara bra för nybörjare. Men insiktsmeditation utgår från andningen
  2. Man är vid insiktsmeditation medveten om andningen som att nu tar jag ett långt andetag, nu ett kort
  3. Medvetenheten utvecklas så att jag förstår att nu kommer jag att ta ett långt andetag, nu ett kort
  4. Jag är medveten om hela kroppen och om hur jag mår

Det finns olika metoder att få kroppsligt medvetande. När man betraktar kroppen ur ett inre perspektiv följer man hur andningen går till lungorna som syresätter blodet och hur blodet cirkulerar och når hjärtat och sen pumpas ut i kroppen igen. Vid fullständig medvetenhet om denna inre process blir man fysiskt friskare. Man följer också processen uppkomst - upplösning. Blodet renas vid inandning och utandningen tar med sig oren luft. Vid fullständig koncentration ser och förstår man också att människans fysiska del är obeständig. Kroppen är sammansatt av de fyra elementen (massa, vatten, värme, luft), som alla är obeständiga. När vi mediterar över denna kropps obeständighet ställer vi frågan: "Finns det i allt detta obeständiga något beständigt, något vi kallar en evig själ"?

Denna meditationsform passar vissa människor.

Även en yttre betraktelse av kroppen kan hjälpa oss att förstå kroppens funktioner. När jag går, när jag står, när jag sitter, eller när jag ligger förstår jag att jag går, står, sitter eller ligger. Den förståelsen leder också till förståelse av att allting är obeständigt.

Jag kan böja kroppen med medvetenhet, jag kan sträcka den med medvetenhet, ja allt vi gör med kroppen kan vi göra med medvetenhet. Att inte recitera som en papegoja utan med förståelse är meditation. Att offra blommor är meditation, också att klä av sig, dricka te, laga mat, städa. Allt vi gör kan vi göra med medvetenhet.

Att reflektera över kroppens 32 beståndsdelar, leder till frågor som: "Finns det något beständigt? Finns det behov av att dekorera, pryda kroppen?" Insikten, visdomen förstår det förgängliga anicca, och förstår också svaret på frågan "Vad är själen? Är den slem, är den lungor, är den ben?" Svaret är att det inte finns någon själ, anatta .

Dessa 32 beståndsdelar finns i kroppen:

hår på huvudet, hår på kroppen, naglar, tänder, hud, kött, senor, ben, märg, njurar, hjärta, lever, lungsäck, mjälte, lungor, tunntarm, tjocktarm, mage, exkrement, galla, slem, var, blod, svett, fett, tårar, talg, spott, slem, ledvätska, urin, huvud, hjärna

Att reflektera över kroppens 32 beståndsdelar är en meditationsform som passar människor med starka sexuella begär.

Att reflektera över begravningsplatser och döden ger förståelse för uppkomst och upplösning av alla materiella ting. Vi kan tydligt se kroppens förändring efter döden, till exempel hur den de första dagarna sväller när den reagerar för luften. På den fjärde dagen kommer maskarna för att äta av den döda kroppen. Efter en tid finns bara skelettet med bara lite kött och lite blod kvar. Vi kan reflektera på den döda kroppen och skelettet och hur kroppen är. Är det positivt? Negativt? Nej, vi kan bara konstatera tillståndet, hur det är.

Att reflektera och analysera är den väg Buddha visade oss att praktisera. Medvetenheten minskar girighet och hat. Det renar sinnet och bygger en stark personlighet.