Du kommer att få problem när du mediterar. Alla får det. Problem kommer i alla former och omfattningar och det enda du kan vara säker på är att du kommer att få dem. Det viktigaste rådet inför hindren är att inta rätt attityd. Svårigheter är en väsentlig del av träningen. De ska inte undvikas. De ska användas. De ger värdefulla tillfällen till granskning.

Orsaken till att vi alla är fast i livets eländiga förhållanden är att vi ständigt rusar från våra problem och jagar efter våra önskningar. Meditation ger oss en försökssituation där vi kan undersöka dessa yttringar och tänka ut sätt för att ta itu med det. De olika svårigheter och besvär som uppstår under meditationen är välkomna bidrag. Det är materialet som vi arbetar med. Det finns inget behagligt utan en viss smärta. Och det finns ingen smärta utan behag. Livet är sammansatt av glädje och bekymmer. De går hand i hand. Meditation är inget undantag. Du kommer att uppleva bra stunder och dåliga stunder, extatiska stunder och hemska stunder.

Så bli inte förvånad när du träffar på upplevelser som känns som hinder. Tro inte att du är speciell. Varje meditatör har sitt eget hinder. De uppstår om och omigen. Räkna med dem bara och gör dig beredd dig att klara av dem. Din förmåga att klara av problem beror på din attityd. Om du kan lära dig att betrakta dessa svårigheter och besvär som möjligheter och tillfällen att utveckling i din träning, kommer du att göra framsteg. Din förmåga att ta itu med det som strömmar fram och uppstår i meditation kommer att följa med dig i resten av ditt liv och lär dig att plana ut de stora svårigheter som verkligen plågar dig. Om du försöker att undvika allt otäckt som uppstår i meditationen, förstärker du lätt vanan som ofta redan gör livet outhärdligt.

Det är nödvändigt att lära sig att ställas inför de mindre behagliga sidorna i tillvaron. Vårt arbete som meditatörer är att lära oss att ha tålamod med oss själva, att se oss själva på ett förutsättningslöst sätt med alla sorger och briser. Vi måste lära att behandla oss själva varsamt. I det långa loppet behandlar vi oss inte varsamt om vi undviker det som är obehagligt. Motsägelsefullt nog medför varsamhet att man möter obehag när det uppstår. En populär metod att ta itu med svårigheter är självhypnos: när något otäckt dyker upp, övertalar du dig att det är behagligt inte obehagligt. Buddhas metod är alldeles tvärtom. Hellre än att gömma det eller maskera det, manar Buddhas undervisning dig att undersöka det till det yttersta. Buddhismen råder dig att inte odla känslor som du egentligen inte har eller undvika känslor som du har. Om du är olycklig är du olycklig så är det verkligheten, det är vad som händer, så möt det. Se det rätt i ögonen utan att blinka. När du mår dåligt så undersök det, observera det uppmärksamt, studera det och lär dig hur det fungerar. Vägen ur fällan är att studera just fällan, studera hur den är konstruerad. Du gör det genom att plocka isär företeelsen bit för bit. Fällan kan inte fånga dig om den har tagits itu. Resultatet blir frihet.

Detta är viktigt, men det är en av de mest missförstådda sidorna av Buddhas filosofi. De som studerat buddhismen flyktigt är snabba att dra slutsatsen att det är en pessimistisk lära, som alltid tjatar om obehagliga ting som lidande och som alltid driver oss att se den obehagliga verkligheten i plåga, död och sjukdom. Buddhistiska tänkare betraktar inte sig själva som pessimister, faktiskt tvärtom. Plågor finns i universum, i viss mån är de oundvikliga. Att lära sig att ta itu med dem är inte pessimism utan en mycket praktisk form av optimism. Hur skulle du ta itu med din makas eller makes död? Hur skulle du känna om du förlorade din moder i morgon? Eller din syster eller din närmsta vän? Anta att du förlorar ditt arbete, dina besparingar, eller att kunna använda din hand, allt på samma dag. Skulle du kunna möta framtidsutsikten att tillbringa resten av ditt liv i en rullstol? Hur skulle du klara smärtan om du drabbas av obotlig cancer, och hur ska du klara av din egen död när den närmar sig? Du undgår kanske de flesta av dessa olyckor, men du kan inte fly från alla. De flesta av oss förlorar vänner och närstående någon gång under livet, vi blir alla sjuka då och då, och till slut kommer du att dö en dag. Du kan lida på grund av sådana saker eller så kan du möte dem öppet - valet är ditt.

Plågor är oundvikliga, inte lidande. Plåga och lidande är två olika saker. Om några av dessa tragedier drabbar dig i ditt nuvarande sinnestillstånd kommer du att lida. Vanemönstren som för närvarande kontrollerar ditt sinne kommer att fånga dig i lidande och det finns ingen flykt från det. Att tillbringa lite tid för att studera alternativ till dessa vanemönster är välanvänd tid. De flesta människor lägger ner hela sin energi på att planera för hur man ökar sitt välbehag och minskar sin plåga. Buddhismen föreslår dig dock inte att sluta med det. Pengar och trygghet är bra. Plåga ska undvikas när det är möjligt. Ingen säger till dig att ge bort alla dina ägodelar eller söka upp onödig plåga, men buddhismen råder dig att satsa tid och energi för att lära dig att ta itu med obehagligheter därför att en del plågor är oundvikliga.

När du ser en lastbil bana sig fram mot dig, så hoppa för all del av vägen. Men satsa tid på meditation också. Att lära sig klara av obehag är det enda sättet att handskas med lastbilen som du inte ser.

Problem uppstår i din träning. Några av dem kommer att vara fysiska, några emotionella, några har med attityder att göra. Alla går att möta och var och en har sin egen speciella effekt. Alla har möjlighet att befria dig. 

Problem 1
Fysisk smärta

Ingen tycker om smärta, även om alla har ont ibland. Det är en av livets mest vanliga erfarenhet och det hör ihop med meditation i en eller annan form. Att hantera smärta sker i två steg. För det första bli fri från smärtan om det går eller åtminstone så mycket som möjligt. Använd den sedan som meditationsobjekt om den finns kvar.

Det första steget är att ta itu fysiskt med smärtan. Den är kanske tecken på sjukdom,  huvudvärk, feber, blåmärken eller vad som helst. Tag i så fall vanlig medicin innan du börjar meditera. Ta din medicin, stryk på liniment, gör som du brukar göra. Sedan finns det den speciella smärta som är typisk för sittställningen. Om du aldrig förut suttit länge med korslagda ben på golvet blir det en anpassningsperiod. Lite obehag är nästan ofrånkomligt. Beroende på var det gör ont finns det botemedel. Om det är i benet eller knäna bör du kontrollera byxorna. Om de sitter tätt eller är tjocka kan det vara problemet. Försök att ändra. Kontrollera kudden också. Den bör vara drygt 7,5 cm hög när den pressas ihop. Om smärtan finns kring midjan så lossa på bältet. Öppna byxlinningen om det behövs. Om du får ont i korsryggen är din sittställning förmodligen fel. Hopsjunken hållning är aldrig bekvämt så räta upp dig. Var inte spänd eller stel utan sitt med rak ryggrad. Smärta i nacke eller skuldror har många orsaker. Det vanligaste är fel handställning. Händerna skall vila bekvämt i knät. Dra inte upp dem mot midjan. Slappna av i arm - och nackmuskler. Låt inte huvudet sjunka framåt. Håll det upprätt och i linje med resten av ryggraden.

Sedan du gjort dessa olika justeringar har du kanske fortfarande lite smärta. Om det är så försök steg två. Gör smärtan till ditt meditationsobjekt. Hoppa inte oroligt upp och ner. Betrakta bara smärtan uppmärksamt. När smärtan är påfrestande märker du att den drar uppmärksamheten från andningen. Kämpa inte emot. Låt bara din uppmärksamhet glida lätt över till den rena förnimmelsen. Gå helt in i smärtan. Hindra inte upplevelsen. Undersök känslan. Gå bakom den reaktion du försöker undvika och gå in i de ohöljda reaktioner som ligger under dem. Du kommer att upptäcka två saker. Det första är rena förnimmelsen - själva smärtan. Det andra är ditt motstånd mot denna förnimmelse. Motståndet är delvis mentalt, delvis fysiskt. Den fysiska delen består i spända muskler i och runt området runt smärtan. Slappna av dessa muskler. Gå igenom dem en i taget och slappna av dem noga. Bara detta steg minskar förmodligen smärtan påtagligt. Gå sedan till det mentala motståndet. Precis som du är fysiskt spänd är du också psykiskt spänd. Du har mentalt ett hårt grepp om smärtkänslan när du försöker att skärma av den och avvisa den ur medvetandet. Avvisandet är en ordlös attityd ”jag tycker inte om denna känsla” eller ”försvinn”. Det är mycket subtilt. Men det finns där och du kan hitta det om du verkligen ser efter. Lokalisera och slappna också av detta.

Detta sista är mer subtilt. Det är faktiskt svårt att beskriva denna metod exakt. Det bästa sättet är att göra det med en jämförelse. Undersök vad du gör med dessa muskler och för över samma metod på det mentala planet, slappna av sinnet på samma sätt som du slappnar av kroppen. Buddhism vet att kropp och sinne är tätt förenade. Det är så påtagligt att många människor inte ser det som en tvåstegsprocess. För dem innebär att slappna av kroppen också en avslappning av sinnet och tvärtom. Dessa människor brukar uppfatta hela avslappningen i sinne och kropp som en enda process. I vilket fall som helst släpp taget helt tills uppmärksamheten hejdas vid barriären som du själv rest. Det var ett gap, en känsla av avstånd mellan dig och annat. Det var en gränslinje mellan ”mig” och ”smärtan”. Få barriären att upphöra och separationen försvinner. Du hejdar känslan av svallvågen och du smälter ihop med smärtan. Du blir smärtan. Du betraktar dess ebb och flod och något häpnadsväckande händer. Det gör inte ont längre. Plågan har försvunnit. Bara smärta finns kvar, en upplevelse, inget mer. ”Jag” som kände smärtan har försvunnit. Resultatet är frihet från smärta.

Detta är en process som ökar. I början kan du räkna med att lyckas med små smärtor men bli besegrad av stora. Precis som med de flesta av våra förmågor, växer denna med träning. Ju mer du tränar desto större smärta kan du hantera. Men förstå rätt. Jag hävdar inte masochism. Ingen tanke på självspäkning.

Det är en övning i uppmärksamhet, inte i sadism. Om smärtan blir olidlig gå upp och rör dig, men rör dig sakta och uppmärksamt. Lägg märke till rörelserna. Hur känns det att röra sig? Betrakta vad det gör med smärtan. Betrakta hur smärtan minskar. Rör dig dock inte för mycket. Ju mindre du rör dig desto lättare är det att vara helt uppmärksam. Nybörjare i meditation säger ibland att de har problem med att hålla kvar uppmärksamheten när de har ont. De har missförstått något. De tänker sig uppmärksamhet som något som är skilt från upplevelsen av smärta. Det är den inte. Uppmärksamhet, medvetenhet existerar inte av sig själv. Du kan bli medveten om smärta precis som du är medveten om andning.

Reglerna som behandlas i kapitel 4 tillämpas på smärta precis som de tillämpas på vilket annat mentalt tillstånd. Du måste vara noga med att inte gå längre än till känslan men inte heller lämna den i förväg. Lägg inte till något och missa inte något. Grumla inte den rena upplevelsen med begrepp eller bilder eller planlöst tänkande. Håll uppmärksamheten helt på nuet, helt på smärtan så att du inte missar hur den börjar eller slutar. Smärta som inte ses i uppmärksamhetens klara ljus ger upphov till sinnesreaktioner som fruktan, ångest eller ilska. Om den betraktas rätt får vi ingen sådan reaktion. Det blir bara känsla, bara energi När du lärt dig denna teknik med fysisk smärta kan du använda den hela livet. Du kan använda den på varje obehaglig känsla. Det som fungerar på smärta kommer att fungera på ångest eller ständig depression. Denna teknik är en av livets mest användbara förmåga.

Problem 2
Benen somnar

Det är mycket vanligt hos nybörjare att benen somnar eller domnar under meditationen. De är helt enkelt inte vana att sitta med korslagda ben. En del oroar sin mycket över detta. De känner att de måste resa sig och gå runt. Några få är helt övertygade om att de kommer att drabbas av kallbrand på grund av dålig blodcirkulation. Domning i benet är inget att oroa sig över, det orsakas av att nerverna kläms åt och inte av dålig blodcirkulation. Du kan inte skada benvävnad genom att sitta. Så koppla av. När dina ben somnar under meditationen så lägg bara uppmärksamt märke till fenomenet. Undersök hur det känns. Kanske som något obehag, men det är inte smärtfyllt om du inte spänner dig. Sitt bara lugn och betrakta det. Det gör inget om dina ben domnar under hela tiden. När du har mediterat en tid kommer domningen att försvinna så småningom. Din kropp anpassar sig till den dagliga träningen. Sedan kan du sitta länge utan domningar alls.

Problem 3
Underliga förnimmelser

Folk upplever alla möjliga fenomen när de mediterar. Somliga får klåda. Andra får en stickande känsla, känner djup avslappning, upplever ljus eller en svävande känsla. Du känner kanske att du växer eller skrumpnar eller att du höjer dig upp i luften. Nybörjare blir ofta mycket uppskakade över sådant. När avslappningen börjar, skickar nervsystemet helt enkelt effektivare känselsignaler. En stor mängd av förut blockerade sinnesintryck strömmar ut och ger upphov till alla möjliga slags unika känslor. Det betyder inget särskilt. Det är bara känsla. Så använd bara den vanliga tekniken. Se hur de uppstår och se hur de försvinner. Låt dig inte dras med in i det.

Problem 4
Sömnighet

Det är ganska vanligt att bli sömnig under meditationen. Du blir mycket lugn och avslappnad. Det är precis det man kan föreställa sig skall hända. Olyckligtvis upplever vi detta sköna tillstånd också när vi håller på att somna och vi associerar det med detta. Så naturligtvis börjar du glida iväg. När du märker att det händer, så tillämpa din uppmärksamhet på själva sömnigheten. Sömnighet har speciella bestämda egenskaper. Det påverkar dig i din tankeprocess. Upptäck vad det är. Det finns särskilda kroppsliga känslor förknippade med det. Lokalisera dem.

Denna nyfikna medvetenhet är en direkt motsats till sömnigheten som kommer att dunsta bort. Om den inte gör det bör du misstänka en fysisk orsak till din sömnighet. Undersök och bena upp problemet. Om du just ätit en stor måltid kan det vara orsaken. Det är bäst att bara äta lite innan du mediterar. Eller att vänta en timme efter en stor måltid. Men förbise inte heller det självklara. För om du släpat tegel hela dagen är det klart att du är blivit trött. Naturligtvis gäller det också om du bara sovit några få timmar natten före. Ta hand om din kropps fysiska behov. Meditera sedan. Ge inte efter för sömnigheten. Var uppmärksam och medveten för sömn och meditation är två helt motsatta upplevelser. Du kommer inte att nå någon ny insikt om du sover utan bara när du mediterar. Om du är mycket sömnig, tag ett djupt andetag och hålla andan så länge du kan. Andas sedan sakta ut. Tag igen ett nytt djupt andetag och håll den så länge du kan och andas sakta ut. Gör om det tills kroppen blir varm och sömnigheten försvinner. Återgå sedan till andningen.

Problem 5
Bristande koncentrationsförmåga

En överaktiv, fladdrande uppmärksamhet kan alla uppleva då och då. Det hanteras i allmänhet genom metoder som presenteras i kapitlen om störningar. Du bör dock veta att det finns yttre faktorer som bidrar till detta. Detta tar du bäst itu med genom att enkelt anpassa din planering. Mentala bilder är mäktiga. De kan stanna i sinnet länge. Alla berättelser är en direkt manipulation av mentala bilder och ifall författaren gjort ett bra arbete kommer karaktärerna och bilderna att få en kraftig och långvarig effekt på sinnet. Om du varit på årets bästa film kommer meditationen som följer att vara full av dessa bilder. Om du kommit halvvägs genom den mest rysliga skräckroman du någonsin läst blir meditationen full av monster. Så anpassa din planering. Meditera först. Läs eller gå på bio sedan.

En annan inflytelserik faktor är ditt känslotillstånd. Om det finns en verklig konflikt i ditt liv kommer den oron att ta över meditationen. Försök att lösa dina pågående dagliga konflikter innan du mediterar. Ditt liv löper smidigare och du kommer inte att sitta i meningslöst grubbel. Men använd inte detta råd för att undvika att meditera. Ibland kan du inte lösa varje problem före meditationen. Sätt ändå igång. Använd meditationen för att komma från alla självupptagna attityder som håller dig kvar i din egen begränsade inställning. Dina problem kommer sedan att lösas mycket lättare. Sedan kommer dessa dagar då det verkar som om sinnet aldrig vill komma till ro fast du inte kan hitta någon påtaglig anledning. Kom ihåg den cykliska växling som vi talat om tidigare. Meditation är cyklisk. Vi har bra dagar och vi har dåliga dagar.

Vipassanameditation är först och främst en träning i medvetenhet. Det är inte så viktigt att tömma sinnet som att vara medveten om vad sinnet gör. Om du är desperat och inte kan stoppa, så lägg bara märke till det. Resultatet blir ännu ett steg framåt i din resa i utforskandet av dig själv. Bli framför allt inte frustrerad över ditt sinnes eviga tjatter. Detta babbel är bara ännu en sak att vara uppmärksam på.

Problem 6
Leda

Det är svårt att tänka sig något mer tråkigt än att sitta stilla i en timme utan att göra mer än att känna luften som går in och ut genom näsan. Du kommer att bli uttråkad många gånger i din meditation. Det blir alla. Leda är ett mentalt tillstånd och ska behandlas därefter. Några metoder skall hjälpa dig att klara av det. Om det verkar alltför tjatigt att observera andningen om och om igen kan du vara säker på en sak: Du har slutat att observera processen med verklig medvetenhet. Medvetenheten är aldrig tråkig. Se efter igen. Var inte säker på att du vet vad andning är. Tag inte för givet att du redan sett allt som finns att se. Om du gör det har du gjort dig en föreställning om processen. Du observerar inte dess levande realitet. När du är klart uppmärksam på andningen eller något annat är det aldrig tråkigt. Medvetenhet ser på allt med ett barns ögon, med en känsla av under. Medvetenhet ser varje sekund som om det var universums första och enda sekund. Så se igen.
Lägg märke till ditt mentala tillstånd.
Titta uppmärksamt på ditt tråkighetstillstånd. Vad är leda? Var finns leda?  Vad liknar känslan? Vilken är dess mentala beståndsdel? Orsakar den någon fysisk känsla? Vad gör den med dig under processens gång? Ta en ny titt på ledan som om du aldrig hade upplevt detta tillstånd förut.

Problem 7
Rädsla

Ibland uppstår rädsla utan anledning under meditationen. Det är ett vanligt fenomen och kan bero på en massa saker. Du upplever kanske verkan av något som undertryckts länge. Kom ihåg att tankarna först uppstår i det undermedvetna. Det känslomässiga innehållet i ett tankesystem passerar ofta genom din medvetna uppmärksamhet långt innan tanken själv kommer till ytan. Om du sitter kvar genom rädslan kanske minnet själv bubblar upp så att du kan stå ut. Eller ta direkt itu med den rädsla vi alla är rädda för, rädslan för det okända. Vid någon tidpunkt under din meditationsutveckling kommer du på fullaste allvar att undra vad du egentligen håller på med. Du river ner den mur av illusion som du alltid använt för att förklara livet och för att skydda dig från verklighetens starka låga. Du håller på att möta den yttersta sanningen ansikte mot ansikte. Det är skrämmande. Men det kommer att gå bra till slut. Fortsätt och dyk rätt in i det.

En tredje möjlighet: Rädslan du känner är kanske självförvållad. Den uppstår kanske på grund av brist på koncentrationsförmåga. Du har kanske satt upp ett omedvetet program att ”undersöka vad som kommer upp”. Så när en skräckinjagande fantasi uppstår, betraktar koncentrationen det och fantasin livnär sig på energin från din uppmärksamhet och växer. Det egentliga problemet är att uppmärksamheten är svag. Om uppmärksamheten hade utvecklats kraftigt skulle den ha lagt märke till förändringen av medvetenheten så fort som den inträffade och hanterat situationen på vanligt sätt. Det spelar ingen roll vad din rädsla beror på, uppmärksamhet är botemedlet. Betrakta de känslomässiga reaktionerna som kommer hela tiden och se dem för vad de är. Stå vid sidan av processen och låt dig inte dras med i den. Betrakta hela dynamiken som om du var en intresserad åskådare. Och det viktigaste, kämpa inte mot situationen. Försök inte att undertrycka minnena eller känslorna eller fantasierna. Stig bara åt sidan och låt hela soppan flyta iväg. Den kan inte skada dig. Det är bara minnen. Det är bara fantasier. Det är inget annat än rädsla. När du låter det löpa iväg är det genom medveten uppmärksamhet, det lyckas inte sjunka tillbaka i det undermedvetna. Det lyckas inte komma tillbaka för att förfölja dig senare. Det är borta för alltid.

Problem 8
Upprördhet

Oro är ofta mörkläggning av någon djupare upplevelse i det undermedvetna. Vi människor är duktiga på att förtränga saker. I stället för att konfronteras med obehagliga saker försöker vi begrava dem. Vi förmår inte ta itu med problemen. Tyvärr lyckas vi inte, i alla fall inte alldeles. Vi håller undan tanken men den mentala energi vi använder för att gömma den finns där och ligger och kokar. Följden blir obehag, upprördhet eller rastlöshet. Det finns inget du kan sätta fingret på. Men du finner inte lugn. Du kan inte slappna av. När detta obehag uppstår i meditationen så betrakta det bara. Låt det inte bestämma över dig. Hoppa inte upp och spring iväg. Och kämpa inte emot det för att få det att försvinna. Låt det bara finnas och betrakta det noga. Då kommer kanske det du förträngt upp till ytan och du kan ta reda på vad du oroat dig för.

Den obehagliga upplevelse som du försökt undvika kan vara vad som helst, skuldkänslor, begär eller problem. Det kan vara en obetydlig smärta eller obestämbar sjukdom eller ett illamående som börjat. Vad det än är, så låt det uppstå och se på det uppmärksamt. Om du bara sitter stilla och betraktar din upprördhet kommer den kanske att försvinna. Att sitta genom rastlösheten innebär en första framgång i din meditation. Det kommer att lära dig mycket. Och du kommer att märka att upprördhet faktiskt bara är ett ganska ytligt mentalt tillstånd. Det är flyktigt till sin natur. Det uppstår och det försvinner. Det har inte alls något grepp om dig. Också detta kommer du att ha nytta av i hela livet.

Problem 9
Att pressa sig för hårt

Avancerade meditatörer anses allmänt vara mycket glada män och kvinnor. De äger en värdefull egenskap, känsla för humor. Det är inte den ytliga kvickheten i repliken. Det är en verklig känsla för humor. De kan skratta åt sina egna mänskliga fel. De kan dra på munnen åt sina personliga missöden. Nybörjare är ofta alltför allvarliga för att det skall vara bra för dem. Så skratta. Det är viktigt att lossna och slappna av i meditationen. Du behöver lära dig att flyta med i allt som händer. Du kan inte göra det om du är spänd och kämpar och tar allt så rysligt allvarligt. Nybörjare är ofta alltför angelägna om resultat. De är fulla av enorma och överdrivna förväntningar. De hoppar rätt in och förväntar sig genast otroliga resultat. De pressar sig. De spänner sig. De svettas och överanstränger sig och allt är mycket, mycket bistert och allvarligt. Spänningstillstånd är raka motsatsen till medvetenhet. Så de åstadkommer naturligtvis lite. Sedan bestämmer de att meditation egentligen inte är så intressant. Det ger dem inte vad de väntat sig. De struntar i det. Men det ska betonas att du lär meditation bara genom att meditera. Du lär dig vad meditation innebär och vad det leder till bara genom direkt upplevelse. Därför vet inte nybörjare vart de är på väg för de har inte utvecklat känslan för vart träningen leder. 

Nybörjarens förväntan är naturligtvis orealistisk och felaktiga. Som nybörjare förväntar sig han eller hon fel saker och dessa förväntningar är inte bra. Att pressa sig allt för hårt leder till rigiditet och till att man känner sig olycklig, får skuldkänslor och fördömer sig själv. När du pressar dig för hårt blir dina ansträngningar mekaniska och det tillintetgör uppmärksamheten redan innan den har börjat. Det är klokt av dig att sluta med det. Sluta med dina förväntningar och ansträngningar. Meditera bara med en lugn och balanserad strävan. Gläds åt din meditation och tyng dig inte med svett och strid. Var bara uppmärksam. Meditationen tar själv hand om fortsättningen.

Problem 10
Modlöshet

Resultatet av att gå fram för hårt leder till frustration. Du blir spänd. Du kommer ingen vart. Du märker att du inte gör de framsteg du förväntade dig så du blir modlös. Du känner dig misslyckad. Det är en mycket naturlig kretsgång, som dock kan undvikas. Upphovet är orealistiska förväntningar. Det är det ett vanligt syndrom och trots alla goda råd märker du kanske att detta händer också dig. Det finns en lösning. Om du är missmodig, så lägg bara noga märke till ditt sinnestillstånd. Lägg inte till något. Betrakta det bara. Om du dras in i det, tär det på din energi och tilltar. Om du bara står vid sidan om och betraktar det, försvinner det.

Om du är missmodig över din misslyckade meditation, så är det särskilt lätt att ta itu med. Du har misslyckats i uppmärksamhet. Bli bara uppmärksam på känslan av misslyckande. Du har just gått tillbaka till din uppmärksamhet med detta enda steg. Anledningen till ditt misslyckande är inget annat än ett minne. Det finns inget som heter att misslyckas med meditation. Det finns motgångar och hinder. Men det finns inga misslyckanden såvida du inte helt ger upp. Även om du under tjugo år inte kommit någon vart, kan du bli medveten vilken sekund du väljer att bli det. Det är ditt beslut. Att beklaga sig är bara ett annat sätt att vara omedveten på. Det ögonblick då du märker att du har varit omedveten, så är detta i sig ett medvetet agerande. Så fortsätt. Växla inte in på sidospår med en emotionell reaktion.

Problem 11
Motstånd mot meditation

Det kommer stunder då du ogillar meditation. Hela idén verkar motbjudande. Att missa ett meditationstillfälle är inte bra, men det blir lätt en vana. Det är klokare att tvinga sig igenom motståndet. Gå och sätt dig någonstans. Lägg märke till känslan av motvilja. I de flesta fall är det en övergående känsla, något som far genom din skalle och som försvinner rätt framför ögonen på dig. Fem minuter efter att du satt dig har det försvunnit. Ibland kan känslan bero på surt humör och varar längre. Var lugn, den försvinner. Och det är bättre att göra sig av med det sura humöret under tjugo eller trettio minuters meditation än att gå omkring med det och låta det förstöra resten av dagen. En annan gång kan motståndet bero på svårigheter som du kanske har med själva träningen. Du vet kanske inte vad problemet är, eller kanske vet du det. Om du vet problemet så ta itu med det med hjälp av någon av de metoder som beskrivits i boken. Så snart problemet försvunnit, försvinner motståndet. Om du inte vet vad problemet är så håll ut. Meditera bara med motståndet som objekt och observera det uppmärksamt. När det till slut löpt runt, kommer det att försvinna. Sedan kommer förmodligen problemet som låg bakom att bubbla upp och du kan ta itu med det.

Om motstånd är ett vanligt inslag i din meditation bör du misstänka något subtilt fel i din grundinställning. Meditation är inte en ritual som leder till en speciell ställning. Det är inte en smärtfylld övning eller framtvingad stund av tråkighet. Och det är inte någon sträng, allvarlig plikt. Meditation är uppmärksamhet. Det är ett nytt sätt att se och det är ett slags lek. Meditationen är din vän. Börja betrakta det på det sättet och motståndet kommer att försvinna som rök i en sommarvind. 

Om du provar alla dess möjligheter och motståndet finns kvar, har du kanske ett problem. Det kan vara någon speciell metafysisk svårighet som en meditatör kan komma i och som går långt utanför utrymmet i denna bok. Det är inte vanligt att nybörjare drabbas av detta men det kan hända. Ge inte upp. Sök hjälp. Leta upp kvalificerade meditationslärare som är kunniga i vipassanametoden och be om hjälp att lösa problemet. Det finns folk för just detta.

Problem 12
Slöhet

Vi har redan diskuterat ett sinne som avtrubbas. Men det finns något speciellt som du skall titta efter. Mental slöhet kan vara resultatet av en oväntad sidoeffekt av djup koncentration. När du är djupt avslappnad mjuknar musklerna och nervbanorna ändras. Detta skapar en lugn och lätt känsla i kroppen, Du känner stillhet och lite skild från kroppen. Detta är mycket behagligt och i början är din koncentration ganska bra, rätt inriktad på andningen. Men när det fortsätter ökar den behagliga känslan och avleder din uppmärksamhet från andningen. Du börjar verkligen att tycka om detta tillstånd och din uppmärksamhet försvinner. Din uppmärksamhet skingras för vinden, driver slappt genom obestämda lycksaliga moln. Följden blir ouppmärksamhet i en slags extatisk dvala. Botemedlet är naturligtvis uppmärksamhet. Betrakta uppmärksamt detta fenomen och det försvinner. När lycksaliga känslor uppstår så acceptera dem. Du behöver inte undvika dem. Sveps inte med av dem. De är fysiska känslor så betrakta dem som det. Betrakta känslor som känslor. Betrakta slöhet som slöhet. Se hur de uppstår och se hur de försvinner. Dras inte med in i dem.

Du kommer att få problem med meditationen. Alla får det. Du kan behandla dem som svåra problem eller som utmaningar. Om du betraktar dem som bördor ökar bara ditt lidande. Om du betraktar dem som möjligheter att lära och växa blir dina andliga möjligheter obegränsade.